– De kommer att få betydligt strängare straff. En 18-åring kommer få dubbla straffet mot vad man får i dag. Är man 19 får man en tredjedel till, är man 20 år får man ytterligare en fjärdedel, säger Petra Lundh till Aftonbladet.
Utredningen föreslår bland annat att den så kallade ungdomsreduktionen i brottsbalken, som i dagsläget gäller för lagöverträdare under 21 år, i framtiden ska gälla för den som begått brott innan denne fyllt 18 år.
Livstids fängelse även för den under 21 år
I dagsläget krävs, enligt en paragraf i brottsbalken, synnerliga respektive särskilda skäl för att döma 15-17-åriga respektive 18-20-åriga lagöverträdare till fängelse.
Utredningen föreslår att den paragrafen ändras genom attt kravet på särskilda skäl för att döma 18-20 åringar till fängelse tas bort.
Dessutom ska ungdomar mellan 18-21 kunna dömas till livstids fängelse.
Inga förändringar för de mellan 15-17 år
När det kommer till de som begår brott i åldrarna 15–17 år föreslås i utredningen att nuvarande reglering ska fortsätta att gälla och fortsätta att tillämpas på samma sätt som i dag.
Det innebär att det tillkommer en ”tröskeleffekt” vid 18 års ålder i och med att den så kallade ungdomsreduktionen upphör.
Utredningen anser dock att intresset av att undvika en sådan ”tröskeleffekt” vid 18 års ålder inte är så starkt att så kallade repressionshöjningar för åldersgruppen 15–17 år bör genomföras med mindre än att det också finns andra skäl för det än att tröskeleffekten motverkas.
Begränsad procesuell särbehandling
I utredningsdirektivet ingick dessutom att avskaffa all så kallad straffprocessuell särbehandling av ungdomar mellan 18-20 år.
Därför föreslås i utredningen att de bestämmelser som innebär att både 15-17 åringar och 18-20 åringar särbehandlas ska ändras så att detta endast gäller de i åldrarna 15-17 år.
Utredaren gör här bedömningen att strängare påföljder för lagöverträdare i åldern 18–20 år kommer att medföra ökad tillämpning av häktning, anhållande och andra processuella tvångsmedel inom denna åldersgrupp.
1,1 miljarder i ökade kostnader
Ett ökat antal häktningar, rättegångar och andra resursutgångar som förslaget innebär kommer i sin tur att leda till ökade kostnader för staten.
Baserat på bland annat uppgifter från Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse bedömer utredningen att de förändringar som föreslås kommer att leda till ökade årliga kostnader för staten med omkring 1,1 miljarder kronor.
De föreslagna ändringarna i lag kan träda i kraft den 1 juli 2020 och det krävs inte några särskilda övergångsbestämmelser.
