– Frågan är viktig eftersom proven har stor betydelse för elevernas betyg. Spridningen riskerar att skada provens legitimitet och förtroendet för betygssättningen, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Riksrevisionens granskning visar att Skolverket saknade en ”systematisk process för riskhantering och inte utredde möjliga åtgärder i tillräcklig utsträckning när nationella prov började läcka i större omfattning”.
Bristerna i Skolverkets riskhantering blev som allra tydligast under 2017 när rekordmånga prov spreds.
Skolverket har skaffat sig bättre verktyg
Riksrevisionen bedömer dock att Skolverket sedan i höstas besitter de verktyg som behövs för att systematiskt analysera risker för otillåten spridning, samt beredskap och rutiner för att minimera skadan om spridning skulle ske.
– Det är först under 2018 som Skolverket har utvecklat en ändamålsenlig process som bygger på systematisk och omfattande riskanalys, säger riksrevisor Helena Lindberg.
En kvarstående brist är dock, enligt Riksrevisionen, att det saknas tydliga riktlinjer för om och när polisen ska kontaktas vid otillåten spridning.
Hittills har de polisanmälningar som gjorts inte lett till några rättsliga åtgärder, bland annat eftersom något brott inte har kunnat bevisas.
Skolverket har arbete kvar att göra
År 2022 ska Skolverket ha digitaliserat proven, något som enligt Riksrevisionen inte får leda till att arbetet med att förhindra spridning av proven får upphöra.
– Oavsett provformat behöver Skolverket analysera riskerna i alla steg i provhanteringen, ta fram träffsäkra åtgärder och samarbeta med Skolinspektionen, polisen och skolor, säger Elin Sundberg, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen rekommenderar därför att Skolverket säkerställer att genomförda åtgärder för att minska risken för otillåten spridning följs upp och bedöms, samt att man klargör när och hur anmälan ska göras till Skolinspektionen eller Polisen.
