Regeringen vill införa utökade registerkontroller vid anställning i kommun.
Lagrådet tycker att underlaget brister – men finner inte skäl att avstyrka förslagen.
I syfte att motverka att de som anställas i kommunerna utsätter barn, äldre eller personer med funktionsnedsättning för brott samt att motverka infiltration av kommunal verksamhet, vill regeringen att utökade registerkontroller ska göras i anställningsprocessen.
Därför har man föreslagit att kommunerna i fler fall än i dag ska få ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer.
Brister i underlaget
Lagrådsremissen har nu granskats av lagrådet – som anser att underlaget är bristfälligt.
I ett färskt yttrande skriver lagrådet att man saknar en tydligare redovisning av hur lagförslaget kan försvåra för tidigare dömda att få arbete – och hur detta har beaktats vid den avvägningen som gjorts.
Lagrådet saknar också närmare utredning om hur effektiva kontroller i belastnings- och misstankeregister är för att uppnå det syftet regeringen vill uppnå. Som exempel lyfts att det inte undersökts hur stor andel av dem som har dömts för att i sin anställning ha gjort sig skyldiga till brott mot barn, äldre eller personer med funktionsnedsättning som tidigare har förekommit i belastnings- och misstankeregister.
Lagrådet framhåller också att en BRÅ-rapport om otillåten påverkan ”ger intrycket att personer som används av kriminella aktörer för att infiltrera och utnyttja kommunal verksamhet typiskt sett inte tidigare är dömda för brott”.
Bristerna i underlaget till trots är lagrådets bedömning att dessa inte utgör skäl att avstyrka lagförslaget.
