En ny rapport från Skatteverket visar att många inte redovisar uppgifter om sina utländska kapitalinkomster.
Men efter en genomförd kontroll bland dessa ökade antalet som redovisade sina inkomster året efter.
Även efter tre år var det fortsatt fler som redovisade sina inkomster bland de som kontrollerades.
Varje år tar Skatteverket, genom informationsutbyten med andra länder, emot runt en miljon kontrolluppgifter för drygt en halv miljon personer. Uppgifterna omfattar olika typer av inkomster från nästan 100 länder.
Skatteverket har gjort en analys av hur beteendet ändras efter en kontroll av de utländska kapitalinkomsterna. Kontrollen gjordes på ett slumpmässigt urval om 1 000 personer och gjordes för inkomståret 2020 och för de som hade utländska kapitalinkomster på minst 2 000 kronor. Vid kontrollen var det inte många som redovisade sina utländska kapitalinkomster men året efteråt ökade antalet redovisade inkomster.
Ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål
Det är svårt för enskilda att få ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål. Hur förhåller sig detta till reglerna om rätten till en rättvis rättegång i Regeringsformen och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna? Börje Leidhammar går igenom ett ställningstagande från Justitiekanslern där man behövde anlita ett juridiskt ombud för att tillvarata sin rätt mot Skatteverket i ett återkravsärende efter att ha blivit utsatt för id-kapning.
Förändrat beteende på sikt
Endast 22 procent av gruppen som inte kontrollerades redovisade uppgifter frivilligt i deklarationen. Men av de som kontrollerades var det 65 procent som efter kontroll redovisade någon utländsk kapitalinkomst.
– Vår analys visar att kontrollen medförde ett förändrat beteende som består även på sikt. Efter tre år var det fortsatt fler som redovisade utländska kapitalinkomster bland de som kontrollerades. 31 procent av de kontrollerade tog upp inkomsten jämfört med 22 procent bland de övriga, säger Daniel Hallberg, analytiker på Skatteverkets analysenhet och författare till rapporten.
Alla inkomster ska redovisas
Analysen ger inga svar på vad orsaken till underrapporteringen är. Det kan vara medvetet undanhållande, men även omedvetna fel som beror på bristande regelkännedom. Enligt reglerna ska alla inkomster redovisas, även de som inte ska beskattas i Sverige.
– Att felredovisningen är vanligare bland yngre och bland de med relativt låga tjänsteinkomster, och mestadels gäller relativt små belopp, talar för att det handlar om bristande regelkännedom och eventuellt även en missuppfattning av vilken information som Skatteverket har om individers utländska inkomster, säger Daniel Hallberg.
