Polisens anslag har nära fördubblats sedan 2015 – och antalet poliser är betydligt fler.
Men brottsuppklarningen och kostnadseffektiviteten är på lägre nivåer än under 2015, det visar Riksrevisionens granskning.
– Utvecklingen går åt fell håll, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.
2015 genomfördes den så kallade polisreformen.
De 21 länspolismyndigheterna, SKL och Rikspolisstyrelsen slogs ihop till en myndighet i syfte att skapa högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och ”väsentligt förbättrade resultat” i verksamheten.
Nu visar Riksrevisionens granskning att så inte blivit utfallet.
”Utvecklingen går åt fel håll”
Enligt en färsk granskningsrapport har Polisen totalt sett varken förbättrat utredningsresultatet eller kostnadseffektiviteten sedan reformen.
Dessutom har den totala personuppklaringen minskat sedan reformen och kostnaderna per anmält och personuppklarat brott har ökat markant.
– Polisens anslag har nästan fördubblats sedan 2015, och personalstyrkan är betydligt större. Rimligen skulle utredningsresultaten förbättras med fler anställda per brott, men utvecklingen har gått åt fel håll. Det var inte vad riksdagen förväntade sig, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i pressmeddelandet.
Ser positivt på pågående arbetet
Även om bristerna delvis kan förklaras av en mer komplex brottslighet konstaterar Riksrevisionen att den interna styrningen inte fungerat effektivt, vilket också påverkat resultatet.
Den har, enligt granskningen, varit för okoordinerad, svag, otydlig och med för lite fokus på vilka effekter som ska nås.
Samtidigt ser Riksrevisionen positivt på det arbete som nu pågår inom myndigheten i syfte att förändra den interna styrningen.
