En 43-årig man åtalades sommaren 2011 i tingsrätten för att ha mördat sin hustru. Mannen hade hösten 2010 sårig och blodig sökt hjälp hos en nyinflyttad granne, som följt med 43-åringen tillbaka till dennes bostad. Där påträffades hans fru livlös och polis tillkallades. 43-åringen uppgav själv att han varit jagad av lånehajar och att dessa tagit sig in i makarnas gemensamma bostad och skurit kvinnan till döds med 43-åringens egen morakniv.
Tingsrätten konstaterade att det på mordvapnet endast återfunnits DNA från de båda makarna samt att DNA som påträffats under kvinnans naglar kom från mannen. Blod från kvinnan hade vidare påträffats på mannens jeans och morgonrock och enligt undersökning från SKL talade extremt starkt för att kvinnan huggits med morakniven i fråga. Mannens egna skador tydde vidare på att han varit i strid med kvinnan, vars skador i sin tur pekade på att hon med bara händerna kämpat för sitt liv och försökt värja sig mot knivangreppet.
Domstolen fann det visat att 43-åringen använt sig av ett kontantkort för att skicka hotfulla meddelanden till sig själv och ge sken av att lånehajar jagat och hotat honom. Tingsrätten konstaterade vidare att det hela saknades spår efter dessa och avfärdade mannens berättelse som uppdiktad och helt osann. Rätten konstaterade vidare att det saknades omständigheter som tydde på att det över huvud taget befunnit sig någon annan än den tilltalade och hans fru i lägenheten den aktuella dagen samt att undersökning av låset i ytterdörren inte visat några spår efter angrepp eller petning.
Domstolen fann det ställt utom varje rimligt tvivel att 43-åringen var den som uppsåtligen dödat kvinnan. Då det saknades skäl att bedöma gärningen som mindre grov dömdes han därför för mord. Rättspsykiatrisk undersökning visade att mannen varken vid tidpunkten för gärningen eller för förhandlingen i tingsrätten led av någon allvarlig psykisk störning, men beskrev mannens personlighet som passiv-aggressiv, narcissistisk och paranoid.
Domstolen anmärkte att gärningen inte föreföll planerad, men att 43-åringen gått till attack mot sin obeväpnade och skyddslösa hustru i deras gemensamma hem och utdelat ett stort antal dödande knivhugg i bröst och hjärta. Även om händelseförloppet varit relativt snabbt hade det innefattat en oerhörd smärta, dödsfruktan och ångest. Vid en sammanvägd bedömning fann rätten att straffet skulle bestämmas till 15 års fängelse. 43-åringen ålades även att betala skadestånd om sammanlagt 845 000 kronor till sex av kvinnans anhöriga.
43-åringen överklagade och yrkade bland annat att hovrätten skulle infordra ett yttrande från Socialstyrelsen över den rättspsykiatrisk utredning som företagits i målet.
Hovrätten finner dock inte skäl att ifrågasätta de slutsatser som dragits i den rättspsykiatriska undersökningen och finner inte heller andra skäl att inhämta yttrande från Socialstyrelsen eller komplettera undersökningen. I övrigt instämmer domstolen med underinstansens bedömning och tingsrättens dom fastställs nu därför.
