Bättre balans mellan arbete och fritid, minskad stress i det egna arbetslivet samt förbättrad hälsa och välmående bland medarbetarna.
Det är motiveringar till distansarbete som Sveriges chefer uppgett i en undersökning genomförd på uppdrag av fackförbundet Ledarna.
Utöver bättre balans i det så kallade livspusslet och minskad arbetsrelaterad stress anger 65 procent av Sveriges chefer att distansarbete gör dem mer effektiva. Trots detta arbetar 63 procent av cheferna i dag på distans mindre än en dag i veckan – eller inte alls.
Generellt önskar nästan nio (87 procent) av tio chefer mer distansarbete än vad de har idag. Cheferna i Ledarnas undersökning svarade även på frågan kring distansarbete på arbetsplatsen i stort. Sju av tio chefer upplever att distansarbete påverkar medarbetarnas välmående och hälsa positivt. Samtidigt upplever lika många (nära sju av tio) att distansarbete påverkar medarbetarnas informationsutbyte och samarbete negativt.
Skillnader på äldre och yngre chefer
Yngre chefer, upp till 44 år, skiljer sig tydligt från övriga när det gäller distansarbete. De arbetar redan mer på distans än övriga chefer och de vill arbeta mer på distans i framtiden. Framför allt önskar de yngre cheferna att få arbeta på distans motsvarande en dag i veckan – vilket är mer än i dag. Yngre chefer upplever också att distansarbete i högre grad bidrar positivt till organisationen som helhet, framför allt till produktivitet.
– Att unga chefer i högre grad upplever att distansarbete påverkar deras eget arbete positivt, i termer av balans mellan arbetstid och fritid och arbetsrelaterad stress, är inte så konstigt med tanke på att de ofta är mitt i livet med barn och familj, säger Andreas Miller, förbundsordförande.
Tydliga målkonflikter
Enligt fackförbundet Ledarna finns det tydliga spänningar och målkonflikter mellan organisatoriska förutsättningar och efterfrågan på distansarbete. Hur väl distansarbete fungerar och hur det påverkar organisationen beror på vilka riktlinjer, förutsättningar och ramverk som finns för att hantera övergången till en vardag som kombinerar fysisk närvaro med någon grad av distansarbete.
– Det är intressant att se att chefernas uppfattning om distansarbetets effekter på deras eget jobb har blivit mer positiv sedan förra undersökningen. Mer är hälften upplever positiva effekter. Men det finns målkonflikter. Drygt fyra av tio chefer menar att produktiviteten påverkas negativt och lika många menar att organisationskulturen hämmas. Det är tydligt att det saknar förutsättningar att integrera distansarbetet i de dagliga processerna, säger Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna.
– Distansarbetets framtid hänger inte bara på teknikens möjligheter, utan beror minst lika mycket på organisatoriska förutsättningar och ledarskap. Det digitala språng många trodde sig se i och med pandemin var bara ett första steg på en betydligt krångligare resa. Tekniken är en nödvändig, men inte tillräcklig komponent för att få distansarbete att fungera på ett sätt som gynnar både organisation och individ, säger Joakim Wernberg, forskare på Ratio som skrivit rapporten på uppdrag av Ledarna.
