En flicka vid namn Johanna fick under 2009 kontakt med en 35-årig man via Facebook. Mannen uppgav att han skulle starta en klädbutik och erbjöd flickan jobb som modell, vilket var hennes dröm. De träffades och inledde en relation med varandra.
Sommaren 2010 ringde mannen sin syster och berättade att Johanna, som då var 16 år gammal, var död och att det varit en olycka. Systern tillkallade polis som efter vaga uppgifter från mannen kunde finna flickans kropp.
Mannen uppgav i tingsrätten att han och flickan åkt till hans lägenhet efter en modefotografering. De hade därefter gemensamt bestämt sig för att ha bondage- och strypsex, något som mannen tidigare haft vid cirka femton tillfällen. Enligt mannen dog istället flickan efter att ha strypts med en elsladd under sexakten.
Mannen uppgav att han vid det aktuella tillfället haft någon form av blackout och när han ”vaknade upp” var flickan livslös. Han var dock säker på att hon inte hade använt deras så kallade stoppord. Eftersom mannen kände att ingen skulle tro på att det var en olyckshändelse gjorde han rent kroppen och dumpade den i skogen, uppgav han.
Tingsrätten fann dock att bevisningen visade att den tilltalade strypt flickan till döds avsiktligen och att hon strypts med ett handgrepp och inte med en sladd, så som den tilltalade uppgivit.
Domstolen konstaterade vidare att mannen, med sina erfarenheter av strypsex, borde ha förstått att ett hårt strypgrepp i längre än tre minuter leder till döden. Flickan, som endast vägde 40 kilo, hade varit maktlös under den dubbelt så tunga vuxna mannen. Rätten fäste även visst avseende på uppgifter från flickans tidigare pojkvänner, som vittnat om hennes bristande intresse för avancerat sex, i fråga om huruvida flickan medverkat frivilligt.
Sammantaget ansåg tingsrätten att mannen fick anses ha berövat flickan livet med direkt uppsåt, mot bakgrund särskilt av den långa tid som den tilltalade höll sitt grepp och hade tid att besinna sig. Han dömdes för mord och brott mot griftefriden till 16 års fängelse samt ålades att utge sammanlagt närmare 185 000 kronor i skadestånd till flickans anhöriga och dödsbo.
Hovrätten konstaterar att det inte går att utesluta att flickan följt med mannen till hans lägenhet för att umgås och att hon inledningsvis frivilligt gått med på att ha kontrollerat strypsex med den tilltalade. Domstolen anmärker dock att det enligt rättsläkare krävs en flera minuter lång relativt kraftig fysisk ansträngning för att strypa någon till döds och att detta är direkt oförenligt med hur kontrollerat strypsex enligt mannen går till.
Hovrätten tar vidare fasta på rivmärken som ger intrycket av att flickan gjort motstånd och som enligt domstolen inte uppkommit som en följd av sexuell upphetsning. Domstolen avfärdar vidare mannens uppgifter om att han var rädd att ingen skulle tro att dödsfallet var en olycka och konstaterar att mannens handlande efter flickans död snarare framstår som kallt och beräknande, allt i syfte att dölja brottet.
Rätten drar mot denna bakgrund samma slutsats som tingsrätten och finner det styrkt att mannen uppsåtligen berövat flickan livet. Hovrätten anser även att gärningen är att bedöma som grov då den, även om den inte förefaller ha varit planerat lång tid i förväg, inte kan betraktas som mindre grov.
Hovrätten dömer även, i likhet med tingsrätten, mannen för brott mot griftefriden då hans försök att gömma kroppen varit fristående från mordgärningen.
37-åringen döms ytterligare för våldtäkt mot barn. Detta då rätten finner det styrkt att han vid ett annat tillfälle år 2007 haft samlag med en då 14-årig flicka, en åtalspunkt som ogillades i tingsrätten.
Hovrätten delar tingsrättens bedömning att mordet på Johanna inte hör till de allvarligaste fallen av mord, trots ett flertal försvårande omständigheter. Domstolen delar också underinstansens bedömning att straffvärdet för gärningen motsvarar 16 års fängelse, men ändrar nu påföljden till 17 års fängelse mot bakgrund av den barnvåldtäkt som mannen nu också döms för. Hovrätten höjer även skadeståndet till flickans mamma något.
