En 27-årig man dömdes våren 2010 av hovrätten för bland annat försök till mord efter att ha flera gånger ha skjutit en annan man i ett garage i Landskrona. Den skottskadade mannen ådrog sig livshotande skador, men överlevde.
Hovrätten ansåg att den som skjutit målsäganden avsett att döda honom och att det enbart varit en tillfällighet att han överlevt. Rätten påpekade vidare att det inte fanns något direkt stöd för den tilltalades berättelse om att han vid tiden för skottlossningen befunnit sig på annan ort. Hovrätten tog fasta på målsägandens trovärdiga berättelse samt konstaterade att den nyckelbricka som berett gärningsmannen tillgång till garaget kunde knytas till den tilltalade och fan därigenom åtalet styrkt, även om en ledamot i rätten var skiljaktig. Påföljden bestämdes till nio års fängelse.
Mannen angav i resningsansökan av hovrättens avgörande uppenbart stred mot lag, eftersom domstolen inte förordnat om avräkning enligt 33 kap. 7 § brottsbalken för den tid då mannen varit frihetsberövad utomlands.
Högsta domstolen konstaterar att den dömande domstolen i fråga om frihetsberövanden utomlands, om inte särskilda skäl talar emot det, i enlighet med det av sökanden åberopade lagrummet ska tillämpa 19 a § strafftidsberäkningslagen och besluta om avräkning. Domstolen anmärker vidare att mannen varit frihetsberövad i Kroatien under drygt två månader med anledning av svensk begäran om utlämning.
Hovrätten har inte förordnat om någon avräkning för dessa dagar, trots att frihetsberövandet enligt avräkningsunderlaget i domen påbörjats samma dag som mannen frihetsberövades i Kroatien. HD anser mot denna bakgrund att hovrätten har utgått från att avräkning skulle ske även för tiden utomlands och att domstolen då underlåtit att förordna om avräkning utgör rättstillämpning som uppenbart strider mot lag.
Resning ska därför beviljas och HD konstaterar även att avräkning ska ske, eftersom särskilda skäl inte talar emot detta. 69 dagar av mannens fängelsestraff förklaras därför verkställt i anstalt.
