Mannen, som har en CP-skada, nekades förlängd tid på högskoleprovet.
Detta med hänvisning till att CP-skada inte är en funktionsnedsättning som ger rätt till förlängd provtid.
Nu slår DO fast att detta var diskriminering.
Enligt föreskrifterna är det enbart personer med diagnoserna specifik lässvårighet, blandad inlärningsstörning eller dokumenterad synskada som har rätt till förlängd provtid.
Diskrimineringslagen konstaterar dock högskoleprovet är en utbildningsverksamhet i diskrimineringslagens mening vilket innebär att det är förbjudet att diskriminera personer som deltar eller vill delta i högskoleprovet.
Nekandet av förlängd provtid har, enligt DO, inneburit att mannen har behandlats sämre än personer som har en funktionsnedsättning som enligt UHR:s föreskrifter ger rätt till förlängd provtid.
– Högskoleprovet är en central urvalsgrund till högre utbildning och för många den enda vägen in till universitet och högskola. Att neka personer med vissa sorters funktionsnedsättningar rimliga villkor för att skriva provet är att stänga den dörren. Det är diskriminering, säger Carl Ekström, utredare på DO:s rättsenhet, i ett pressmeddelande.
