Justitiekanslern riktar skarp kritik mot Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens hantering av utredningen efter en dödsskjutning vid ett polisingripande.
Poliserna fick delta i gemensamma avlastningssamtal och lämna skriftliga promemorior i stället för muntliga förhör.
Detta kan ha påverkat deras minnesbilder och rubbat allmänhetens förtroende för rättsväsendet.
En vårdag 2022 tillkallades räddningstjänst, ambulans och polis till en adress med anledning av ett misstänkt självmordsförsök. En man påträffades och livräddande insatser påbörjades av räddningstjänst och ambulans, som var först på plats. Kort därefter vaknade mannen till och sprang in i ett garage.
När polis anlände till platsen var mannen barrikaderad i garaget. Mot bakgrund av uppgifter om att det fanns brandfarliga eller explosiva varor i garaget gjordes omfattande avspärrningar och intilliggande bostäder evakuerades. En fönsterruta till garaget krossades av polis bland annat i syfte att vädra ut eventuella gaser från garaget.
Därefter hoppade mannen ut från ett fönster med en yxa i handen. Polisen sköt honom då först med elchockvapen. Mannen föll omkull men reste sig och fortsatte att röra sig varvid verkanseld avlossades. Han träffades och kunde kort därefter konstateras ha avlidit av skadorna.
Åklagarmyndigheten beslutade i oktober 2022 att lägga ner förundersökningen. Beslutet överprövades men ändrades inte.
Anmäldes till JK
Händelsen har anmälts till Justitiekanslern, JK. Anmälaren är kritisk till hur polisingripandet gick till och de åtgärder som vidtogs i samband med dödsskjutningen. Anmälaren har även riktat kritik mot sättet som brottsutredningen därefter bedrevs.
Anmälaren har bland annat pekat på att det aldrig hölls några förhör med de poliser som avlossade skotten. De poliser som använde elchockvapen hördes fem månader efter händelsen och i förhören förekom ledande frågor. De vapen som användes analyserades inte och platsundersökningen var bristfällig. Poliserna fick möjlighet till gemensamma avlastningssamtal innan de skrev sina promemorior. Vidare hämtades larmsamtalet inte in.
Samtalet avbröts
JK inleder med att konstatera att mannens död inträffade i samband med ett polisingripande, varför statens ansvar att utreda förhållandena gör sig särskilt starkt gällande.
Av utredningen framgår att en förundersökning om tjänstefel inleddes relativt omgående efter dödsfallet och det gavs direkt om vissa utredningsåtgärder. Det angavs särskilt att promemorior borde upprättas i första hand och att avlastningssamtal därefter kunde ske i grupp. Vidare angavs att de två skyttarna skulle få samtal var för sig.
De inblandande poliserna hade dock redan fått besked av beredningskommissarien att avlastningssamtalet kunde påbörjas och att promemorior kunde skrivas därefter. Ett avlastningssamtal i grupp, där bland annat de inblandade skyttarna deltog, hann påbörjas innan förundersökningsledarens direktiv nådde fram. När detta skedde avbröts samtalet.
Hänvisar till Osmo Vallo-utredningen
JK är kritisk till att de inblandade poliserna – särskilt de som använt sina vapen – tilläts delta i ett gemensamt avlastningssamtal vilket har riskerat att påverka utredningen. Av samma skäl förtjänar även Åklagarmyndigheten kritik för ha gett ett utredningsdirektiv med innebörden att de två poliser som använde elchockvapen kunde delta i ett gemensamt avlastningssamtal.
Av utredningen framgår vidare att de ingripande poliserna fick möjlighet att avrapportera genom att skriva promemorior i stället för att muntligen berätta om det inträffade, vilket Åklagarmyndigheten gett direktiv om.
I den så kallade Osmo Vallo-utredningen uttalades det att avrapportering genom upprättande av promemorior över huvud taget inte borde förekomma när någon skadas allvarligt eller avlider i samband med ett polisingripande. I stället bör upplysningsvisa förhör användas.
Även i den senare statliga utredning som gjordes med anledning av Osmo Vallo-fallet uttalade utredaren att avrapportering genom upprättande av promemorior inte längre borde förekomma. Även Justitieombudsmannen har framhållit vikten av att hålla tidigare förhör med inblandade poliser.
”Borde varit uteslutet”
”Som har framkommit anser Justitiekanslern att det inte är lämpligt att skriftlig avrapportering sker i fall där det misstänks eller står klart att en enskild skadats allvarligt eller avlidit till följd av polisens ingripande. I stället ska de ingripande poliserna höras muntligen så snart som möjligt efter händelsen”, skriver JK.
Enligt JK borde det ha varit uteslutet med skriftlig avrapportering i det aktuella fallet. Även om det rent utredningsmässigt inte bedömdes som strikt nödvändigt att höra skyttarna muntligen anser kanslern att det borde ha gjorts i det aktuella fallet.
Vid en händelse som denna är det nämligen viktigt att utredningen bedrivs på ett sätt som inte rubbar allmänhetens förtroende för rättsväsendet. De riskerar också att påverka de inblandades minnesbilder. Att helt avstå från att förhöra skyttarna borde inte ens ha övervägts.
JK finner även i denna del av Åklagarmyndigheten förtjänar kritik. (Blendow Lexnova)
