Stämmer det att polisen lämnat uppgifter till medierna har den eventuella läckan gjort något många kollegor gör regelbundet. En rundringning till ett antal erfarna journalister som länge sysslat med kriminaljournalistik ger en bild av en liten grupp poliser, kanske 25-30 personer, som regelbundet förser redaktionerna med information i pågående ärenden. Några av dem kräver betalning. Det kan handla om 5.000 kronor eller mer om informationen är tillräckligt exklusiv. Inga kontroversiella summor för medierna, som betalar alla sorters uppgiftslämnare för bra uppgifter.
Medierna betalar oftast bara om tipsaren begär det. De som kontaktar en redaktion eller en enskild reporter gör det oftast av andra skäl. Drivkraften är ofta så enkel som att tipsaren vill bilda opinion, man vill ge offentlighet åt missförhållanden av något slag. Eller så vill man komplettera och lämna information i en uppriktig vilja att rapporteringen ska bli allsidig och korrekt.
Vår rundringning visar att poliser som satt i system att läcka mot betalning ofta gör det regelbundet. Utbetalningarna sker vitt, till tipsarens konto, och redovisas på vanligt sätt till skattemyndigheten.
Efterforskningsförbudet gör att anonyma poliser och andra tryggt kan utnyttja rätten att lämna uppgifter till medier. När det visar sig att poliser lämnat ut sekretessbelagda uppgifter väcks inte sällan krav på grundlagsändringar. Ett undantag just för poliser att utnyttja den grundlagsskyddade meddelarfriheten är ett förslag som bland annat förts fram av advokat Björn Hurtig. Även Justitiekanslern har uttalat liknande tankar. Men det finns inte politisk majoritet för något sådant, tvärtom vill de allra flesta riksdagsledamöterna behålla meddelarfriheten.
Marianne Hühne von Seth
