Efter indikationer på att konkursförfarandet i Sverige tar längre tid och ger lägre utdelning till borgenärer än i övriga nordiska länder, genomför Riksrevisionen en granskning av effektiviteten i insolvensförfaranden för företag.
Antalet konkurser och rekonstruktioner har ökat kraftigt de senaste åren, från att under flera år legat på ungefär 7 000 – 8 000 per år steg de år 2024 till nästan 11 000. Företagsrekonstruktionerna är få i förhållande till antalet konkurser men ökade också år 2024.
Efter indikationer på att konkursförfarandet i Sverige tar längre tid och ger lägre utdelning till borgenärer än i övriga nordiska länder, genomför Riksrevisionen en granskning av effektiviteten i insolvensförfaranden för företag.
Konkurs eller rekonstruktion – statens hantering av insolvensförfaranden
Enligt Riksrevisionens helt färska granskningsrapport finns vissa brister i statens hantering av konkurs och företagsrekonstruktion. Med avstamp i tingsrätternas bedömning av ansökningar om företagsrekonstruktion, resultatet av skärpningen av livskraftstestet, konkursförvaltares lämplighet för enskilda uppdrag samt det ekonomiska utfallet för borgenärerna redogör två av experterna bakom rapporten, Marie Karlsson-Tuula och Annina H. Persson, för viktiga slutsatser och rekommendationer.
Långa handläggningstider
Riksrevisionen pekar på att långa handläggningstider hos Kronofogdemyndigheten eller tingsrätterna leder till fördröjda insolvensförfarandena vilket i sin tur kan leda till svårigheter för både borgenärer och gäldenärer.
– Att insolvensförfarandet sker effektivt är avgörande för en fungerande marknadsekonomi. Detta är särskilt betydelsefullt med tanke på att antalet konkurser och företagsrekonstruktioner har ökat kraftigt de senaste åren, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
Måste hanteras skyndsamt
Riksrevisionen konstaterar att ansökningarna om konkurs och företagsrekonstruktion behöver hanteras skyndsamt för att inte företaget ska dra på sig mer skulder och för att situationen inte ska förvärras ytterligare, vilket till exempel skulle kunna omöjliggöra en rekonstruktion.
Riksrevisionen hänvisar till att staten har ansvar för systemet som sådant, utser konkursförvaltare och rekonstruktörer samt kontrollerar deras arbete och ersättningsanspråk.
