av Nicklas Mårtensson, ordförande, Funktionsrätt Sverige, Eric Donell, ordförande, Riksförbundet Attention och Christina Heilborn, förbundssekreterare, Riksförbundet FUB.
En utredning som tillsatts av regeringen har föreslagit att åldersgränsen för straffrättsligt ansvar sänks från 15 till 14 år. Samtidigt föreslås en höjning av maxstraffet för unga under 18 år – från 14 till 18 års fängelse. Vi delar ambitionen att motverka den ökade gängkriminaliteten, men vi är övertygade om att det här är helt fel väg att gå.
När FN:s barnrättskommitté granskade Sverige 2023 betonade den att barn skiljer sig från vuxna i sin utveckling och har särskilda behov. Kommittén avrådde Sverige från att sänka straffbarhetsåldern, baserat på vad forskning säger om barns mognad, utveckling och förståelse för konsekvenser.
Professor Frances Crook, som belönades med Stockholmspriset i kriminologi i början av juni, är en av de forskare som bekräftar att hela samhället förlorar på att sätta barn bakom lås och bom. Förutom att 14-åriga barn generellt sett inte är färdigutvecklade, har många av dem som riskerar att rekryteras till gäng dessutom mognadsförseningar. Det gäller barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (som ADHD/ADD, Tourettes syndrom eller autism) och intellektuell funktionsnedsättning (IF), där den kognitiva åldern kan vara flera år yngre än hos andra barn.
Trots att dessa barn är kraftigt överrepresenterade bland de barn som kommer att drabbas av förslagen, har utredningen helt missat funktionsrättsperspektivet. Detta är både anmärkningsvärt och allvarligt. En kartläggning från Statens institutionsstyrelse (SiS) visar att nära hälften av ungdomarna mellan 15 och 17 år som dömts till sluten ungdomsvård har en ADHD-diagnos.
Olika aktörer har på senare tid uppmärksammat att gängen utnyttjar unga med funktionsnedsättning. Myndigheten för delaktighet konstaterar i en färsk rapport att barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) och barn med IF löper ökad risk att rekryteras. Rapporten slår fast att dessa barn riskerar att dras in i destruktiva miljöer om de saknar rätt stöd i skolan eller i hemmet.
En bra skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga kriminalitet. Trots detta tillåts elever med funktionsnedsättning misslyckas i skolan år efter år. I en ny enkät från Riksförbundet Attention anger mer än hälften av vårdnadshavarna att deras barn inte – eller troligen inte – kommer att få betyg i kärnämnena matte, svenska och engelska. En skolenkät från Riksförbundet FUB tyder på att den stora bristen på utbildade lärare inom den anpassade skolan försämrar elevernas möjlighet att gå framåt i sitt lärande och utveckla sin självständighet.
Sverige är förpliktigat att i all lagstiftning säkerställa att barns bästa sätts i främsta rummet och att barn med funktionsnedsättning får det stöd och det skydd de behöver. Det måste handla om att förebygga utsatthet – inte om att kriminalisera den.
Vi är förfärade över den brutala gängkriminaliteten, som kryper allt längre ner i åldrarna. Men risken med en sänkning av straffbarhetsåldern är att gängen rekryterar ännu yngre barn och att barn som samhället redan svikit straffas.
Vi uppmanar därför regeringen att:
• Skrota förslaget om att sänka straffbarhetsåldern
• Säkerställa att barn skyddas mot rekrytering till kriminalitet
• Se till att barn och deras familjer får det stöd som de behöver och att skolan fungerar också för barn med funktionsnedsättning
