En man i 40-årsåldern knivskars våren 2011 allvarligt på Stockholmsrestaurangen Broder Tuck. Mannen, som fått motta åtminstone sju knivhugg i ryggen, fördes till sjukhus, men avled där till följd av förblödning och chockreaktion.
Tingsrätten fällde två män, 39 respektive 31 år gamla, för inblandning i gärningen och fann det styrkt att 31-åringen var den som utdelat de dödande knivhuggen. Domstolen fann det vidare uppenbart att 31-åringen, som haft kniven på sig och sökt en konfrontation med den avlidne mannen, haft uppsåt att döda och avfärdade även hans invändning om att våldet utövats i nödvärn till förmån för 39-åringen, som var den som först hamnat i slagsmål med den avlidne mannen.
Domstolen konstaterade visserligen att putativ nödvärnsrätt kunde anses föreligga, men konstaterade också att 31-åringen valt att dra kniv för att stoppa ett knytnävslagsmål – något som under alla omständigheter var att bedöma som uppenbart oförsvarligt. Han kunde därför inte undgå ansvar och då gärningen inte var att bedöma som mindre grov dömdes han för mord.
Domstolen fann vidare att 39-åringen, som erkänt, skulle dömas för misshandel. Rätten ansåg dock inte att 39-åringen, som då knivhuggen utdelats befunnit sig under den avlidne mannen och som då fått motta flera slag från honom, kunde anses ha främjat 31-åringens handlande.
31-åringen, som även fälldes för narkotikabrott och knivbrott, dömdes till tolv års fängelse och ålades att betala skadestånd till den avlidne mannens anhöriga med sammanlagt närmare 90 000 kronor. 39-åringen dömdes till två månaders fängelse och tidigare villkorligt medgiven frihet förverkades.
Hovrätten fastställer nu tingsrättens dom med klargörandet att 31-åringen, även om det varit fråga om ett snabbt händelseförlopp, inte heller kan gå fri från ansvar med stöd av bestämmelsen om nödvärnsexcess i 24 kap. 6 § brottbalken. Domstolen avslår därmed 31-åringengs yrkanden om ogillande respektive strafflindring samt anser heller inte att det finns skäl att rubricera gärningen som dråp.
Bild: Scanpix
