Tre före detta värdepappershandlare på investmentbanken Carnegie friades i tingsrätten från åtal för otillbörlig marknadspåverkan, grovt brott. Tingsrätten konstaterade att de tilltalade visserligen varit inblandade i hastiga handelsrörelser i slutskedet av dagen som skulle kunna ses som handelsorder som ger eller kan förväntas ge falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på finansiella instrument så som anges i Marknadsmissbruksdirektivet. Domstolen fann det dock inte visat att orderläggningen i fråga inte varit betingad av legitima skäl eller att den varit oförenlig med godtagen marknadspraxis.
Åklagaren överklagade avgörandet och anförde bland annat att de aktuella åtgärderna utförts i syfte att styra mittpriset vid handelsdagens slut på aktuella finansiella instrument och därmed höja värdet på de portföljer handlarna förvaltat – något som inte varit förenligt med godtagen marknadspraxis.
Hovrätten anmärker att åklagarens utredning endast omfattar ett begränsat urval transaktioner samt att det saknas redovisning och analys av faktorer som vanligtvis anses påverka det teoretiska värdet på sälj- och köpoptioner, exempelvis den underliggande aktiens kursförändringar, volatilitet, utbud och efterfrågan. Domstolen konstaterar vidare att såväl åklagarens som de tilltalades vittnen angivit att det kan ha funnit affärsmässiga och rimliga motiv för transaktionerna.
Åklagaren har visserligen även åberopat nya vittnesmål som lämnats i hovrätten och som kan anses ge ett visst stöd för åklagarens uppfattning. Domstolen anmärker dock att vittnenas slutsatser bygger på en granskning i efterhand av ett material som rätten inte fått möjlighet att ta del av samt att vittnena även saknat kännedom om de tilltalades handelsstrategier, instruktioner samt hur de handlat över tid.
Sammantaget finner hovrätten inte att åklagarens bevisning motbevisar de invändningar och legitima affärsmässiga skäl som lämnats av de tilltalade. Tingsrättens dom ska därför fastställas.
