Under fem och ett halvt år fångade en 39-årig man över 13 000 vilda fåglar. Efter ett anonymt tips gjordes en husrannsakan. På mannens fastighet hittades då flera hundra fåglar. Samtidigt beslagtogs äggkläckningsmaskiner, nät, fälla och klätterutrustning.
39-åringen åtalades för grovt jaktbrott, grovt artskyddsbrott och djurplågeri. Han medgav brott men påstod att han inte haft uppsåt att utsätta fåglarna för lidande. Mannen berättade att han i hela sitt liv haft ett stort intresse för fåglar och att han redan som barn tog han hand om skadade fåglar.
I sin databas förde 39-åringen in uppgifter om hur han fångade in dem. Som förklaring uppgav mannen att han velat hjälpa skadade fåglar. 39-åringen hävdade att han släppt de flesta fåglarna efter en kort tid men vissa fåglar behöll han för avel. Även andra personer hade lämnat fåglar till honom för att han skulle ta hand om dem.
Veterinärer, rovdjurs- och djurskyddshandläggare som kallats till platsen för inspektion vittnade om en undermålig djurhållning. Fåglarna hade det för mörkt och för trångt. Några hade tryckskador efter att ha suttit still för länge. Det fanns också fåglar som hade benskabb, fjäderskador samt andra skador. Upp till 40 rovfåglarna var utsatta för mycket svårt lidande framför allt eftersom att de satt i så små burar. Förhållandena på fastigheten visade dock inte på att någon rehabilitering ägde rum.
Tingsrätten konstaterar att fågeljakten skett med otillåtna fångstmetoder samt att ett tjugotal av fåglarna varit statens vilt. Med hänsyn till att jakten ägt rum vanemässigt och i stor omfattning, samt till att ett 70-tal av fåglarna varit särskilt skyddsvärda, bedömer rätten jaktbrottet som grovt.
Rätten konstaterar att det föreligger konkurrens mellan artskyddsbrottet, som har de vilda fåglarna som skyddsintresse, och jaktbrottet, som även har jakträttsinnehavarna som skyddsintresse. Enligt domstolen kan det dock inte uteslutas att samtliga förvarade fåglar omfattas av jaktbrottet, varför mannen inte döms för artskyddsbrott.
Domstolen anser att 39-åringen uppsåtligen har utsatt fåglarna för lidande eftersom han vetat om men inte gjort något åt smutsen och de trånga utrymmena. Några fåglar var skadade utan att ha fått vård eller avlivats. Även om 39-åringen inte känt till det så anser rätten att han har varit oaktsam eftersom mannen inte haft sådan tillsyn att han upptäckt skadorna. Sammanfattningsvis kommer domstolen fram till att 39-åringen ska dömas även för djurplågeri.
Påföljden bestäms till fängelse i ett år och sex månader.
Rådmannen är skiljaktig och anser att straffet ska bestämmas till ett års fängelse, medan två nämndemän menar att mannen ska dömas till fängelse i två år.
