En ny rapport från PwC visar att endast tre av tio kommuner har en handlingsplan för att förebygga och bekämpa välfärdsbrott.
Enligt rapporten har så många som tre av fyra regioner och nästan var tredje kommun utsatts för välfärdsbrott under 2024.
– Vår studie visar en skrämmande bild av hur utbredd välfärdsbrottsligheten är i våra kommuner och regioner. Samtidigt bedömer vi att det kan finnas ett stort mörkertal. Risk för välfärdsbrott finns där pengar finns och det är tydligt att alla kan drabbas. Sveriges kommuner och regioner är på rätt väg, men långt ifrån framme. Ett första steg är att de behöver stärka sin säkerhetskultur, förstår riskerna och öka medvetenheten, säger Cecilia Cederberg, ansvarig för PwC Sveriges forensiska avdelning.
PwC pekar på att trots riskerna har endast knappt tre av tio kommuner implementerat en handlingsplan för arbetet mot välfärdsbrottslighet. Läget är bättre bland regionerna där åtta av tio har en handlingsplan.
Medvetenheten om välfärdsbrottslighet
Rapporten visar även att det bara är omkring en av tio som upplever att den egna organisationen har en hög eller mycket hög medvetenhet om välfärdsbrottlighet. Dessutom är det färre än en av tio kommuner som anser sig ha god förmåga att effektivt förebygga, upptäcka och hantera välfärdsbrottslighet.
PwC pekar på att det handlar till exempel om att ha rätt kompetens, resurser, arbetssätt och verktyg på plats. Med rapportens resultat som grund riktas nu en uppmaning till politiska beslutsfattare.
– En fastställd politisk handlingsplan är viktig för att skapa rätt förutsättningar, och ett politiskt tryck i frågan med en uttalad ambition är en framgångsfaktor i arbetet mot välfärdsbrott. Det här är ett signalvärde som inte ska underskattas, förklarar Lena Salomon, expert inom offentlig sektor och certifierad kommunal revisor på PwC Sverige, och fortsätter;
– Kriminella aktörer är snabba och ligger ofta ett steg före. Därför är det viktigt att kommuner och regioner blir bättre på att säkra processer och kontroller. Ändringarna i kommunallagen från 1 juli 2025 väntas ge positiva effekter, inte minst på det förebyggande arbetet. När lagstiftaren ställer krav på preventiva åtgärder har det även en avskräckande effekt på potentiella gärningsmän.
Polisanmälan
Resultaten visar att bland utsatta kommuner och regioner har drygt sju av tio kommuner och tre av tio regioner polisanmält välfärdsbrott under 2024. Dessutom är det endast omkring en tredjedel av kommunerna och regionerna som har polisanmält alla välfärdsbrott under 2024.
– Det är oerhört viktigt att agera snabbt och polisanmäla alla misstankar om välfärdsbrott. Kommuner och regioner måste ta ansvar för att utreda till exempel avvikelser eller visselblåsningar som handlar om välfärdsbrott, både för att få underlag till en polisanmälan, och för att organisationen ska vidta åtgärder för att motverka och upptäcka framtida brott. Sedan behöver även polisen och rättsväsendet utöka sina resurser för att ha möjlighet att hantera alla anmälningar, förklarar Cecilia Cederberg.
