Riksrevisionens granskning visar att regeringens satsning på kraftigt höjda statsbidrag, 36 miljarder kronor, till kommuner och regioner under pandemin hade en lägre stabiliserande effekt än förväntat.
Regeringen kände till att kommuner och regioner överkompenserades under samtliga pandemiår.
Covid-19-pandemin befarades leda till en djup lågkonjunktur. Under 2020–2022 höjdes därför de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 36 miljarder kronor, för att stabilisera ekonomin. Syftet var att motverka neddragningar i de kommunala verksamheterna och skattehöjningar som kunde förvärra lågkonjunkturen.
Översteg de skattebortfall de skulle kompensera
Riksrevisionen har granskat om regeringen utformade höjningarna på ett effektivt sätt. Granskningen visar att höjningarna under samtliga pandemiår markant översteg det skattebortfall som de var tänkta att kompensera för.
Enligt Riksrevisionen har pengarna i hög grad ha använts till att förbättra kommunernas och regionernas finansiella resultat.
”De beslutsunderlag som Riksrevisionen har tagit del av indikerar att regeringen var medveten om att höjningarnas storlek innebar att kommuner och regioner överkompenserades”, skriver Riksrevisionen.
– Omotiverat höga konjunkturstöd kan leda till att kommuner och regioner ökar sina kostnader på sikt, exempelvis genom uteblivna effektiviseringar, och att skattesatserna behöver höjas längre fram i tiden, säger Dan Sölverud, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen pekar på att problemen delvis beror på att regeringen inte i tillräcklig grad har tagit hänsyn till hur höjningarna samverkat med andra åtgärder, till exempel på arbetsmarknadsområdet, eller de kraftiga höjningarna av riktade statsbidrag under pandemiåren.
Skillnader mellan regioner och kommuner
Inte heller beaktade regeringen de stora skillnaderna i hur pandemin drabbade kommuner respektive regioner.
I kommunerna minskade efterfrågan på välfärdstjänster under vissa skeden av pandemin.
För regionernas del, ställde sektorn ställde om till att bedriva pandemirelaterade insatser, vilka i hög grad finansierades genom riktade bidrag.
Sammantaget bidrog detta sannolikt till att konjunkturstöden inte omsattes i verksamhet i nämnvärd omfattning, och därför hade liten stabiliserande effekt.
Inte tydligt eller transparent
Riksrevisionen konstaterar vidare att regeringens underlag och rapportering till riksdagen inte var tillräckligt transparent. Det framgår inte vilka effekter höjningarna av de generella statsbidragen förväntades ha eller varför de – i strid med regeringens egna underlag – var så stora.
Därtill visar granskningen att regeringens kommunikation kring höjningarna var otydlig.
– Regeringen bör i samband med en liknande kris pröva andra alternativ om hur staten kan stödja kommuner och regioner. Det behöver dessutom ske på ett sätt som stödjer en effektiv resursanvändning på regional och lokal nivå utan att budgetdisciplinen undermineras, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
