Migrationsöverdomstolen behandlade nyligen frågan om våld i anknytningsärenden. I domen ifrågasätts Migrationsverkets beviskrav i fall där sökanden ska visa att han eller hon avslutat sin relation på grund av misshandel eller allvarliga kränkningar.
– Det fanns ett behov av att ta upp det här målet. Det ska inte vara fråga om samma beviskrav som i ett brottmål, säger kammarrättsrådet Patricia Schömer.
Målet rör situationen då uppehållstillstånd förlängs trots att relationen med den svenska anknytningspersonen avslutats innan prövningsperioden på två år är över. Relationen ska ha brustit på grund av misshandel eller allvarliga kränkningar.
I det aktuella fallet skriver domstolen att det inte är rimligt att begära att den somaliska kvinnan skulle ha berättat om misshandeln för Migrationsverket. Det är viktigt, menar rätten, att förhindra att kvinnor av rädsla för utvisning stannar kvar i relationer där de misshandlas.
När den 28-åriga kvinnan från Somalia anlände till Sverige 2006 fick hon ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin svenske make. Tillståndet förlängdes gång på gång men i september 2009 tog det stopp eftersom kvinnan berättat att relationen tagit slut.
Samtidigt uppgav hon även att maken brukade misshandla och låsa in henne. Hennes SFI-lärare hade också reagerat på att mannen verkade kontrollerande och att den somaliska kvinnan hade skador som hon dolde under sin sjal. Det hela gick så långt att socialtjänsten kopplades in och ordnade med skyddat boende.
Eftersom hon inte polisanmält eller berättat om misshandeln tidigare var Migrationsverket dock inte övertygade om orsaken till uppbrottet. Domstolen avslog kvinnans ansökan om uppehållstillstånd. Migrationsdomstolen instämde i september förra året och beslutade om utvisning till Hargeisa – en av de få platser i Somalia där det inte råder väpnad konflikt.
Men när målet överklagades igen och prövades av Migrationsöverdomstolen beviljades kvinnan permanent uppehållstillstånd.
– I sådana här mål ska man bara behöva göra sannolikt att man blivit misshandlad, kommenterar Patricia Schömer vid Migrationsöverdomstolen. Det ska inte vara ställt utom rimligt tvivel som i ett brottmål. Man ska också bara behöva göra antagligt att uppbrottet berott på misshandeln.
En stor del av den 28-åriga kvinnans kontakt med Migrationsverket skedde med maken som tolk. Kravet på att hon då skulle ha berättat om misshandeln ansåg Migrationsöverdomstolen vara orimligt.
– Vi tyckte att det var nog att SFI-läraren visste att hon var rädd för sin man och att socialtjänsten dessutom ordnat med skyddat boende, säger Patricia Schömer.
Ordföranden i Roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige), Angela Beausang, är nöjd med utgången i målet men tycker samtidigt att det dröjt onödigt länge.
– Redan när paragrafen kom trodde vi att bedömningen skulle se ut så här. Men domen kommer att betyda mycket för kvinnor i den här situationen.
I Roks rapport om fruimport från 2010 poängterar man också att det är viktigt att bedömningen i sådana här mål bygger på kunskapen om hur människor påverkas av att utsättas för våld i nära relationer.
– Vi har vetat hela tiden att man inte alltid polisanmäler, säger Angela Beausang.
– Det är därför viktigt att de här kvinnorna inte blir för isolerade från samhället.
Text: Linn Nordqvist
Bild: Bertil Ericson/Scanpix
