Fem personer i Södertäljeområdet åtalades i mitten på förra veckan för att, bland annat, ha köpt falska inkomstuppgifter som använts för att tvätta svarta pengar.
Sedan tidigare är ett tjugotal personer åtalade för delaktighet i ett storskaligt penningtvättsupplägg där brottspengar tvättats genom skenanställningar och falska inkomstuppgifter.
– Efter en omfattande rättegång under våren i den första delen väcker vi nu ytterligare ett viktigt åtal som har nära kopplingar till den tidigare åtalade brottsligheten, säger Alexander Malmgren, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten i Göteborg.
De nu åtalade personerna misstänks bland annat för grova penningtvättsbrott, grova bokföringsbrott, grova skattebrott och grovt näringspenningtvätt.
Enligt Åklagarmyndigheten har det misstänkta brottsupplägget skett systematiskt och på storskalig nivå under åren 2019 – 2022 och utredningen har bedrivits i samarbete mellan Ekobrottsmyndigheten och Skatteverkets brottsutredande enhet (BUE) och är en del av en myndighetsgemensam insats mot falska inkomstuppgifter med koppling till kriminella nätverk.
Förändringarna av straffrätten – överblick och reflektioner
Under senare år har en stor mängd reformer initierats, varit på gång samt genomförts på straffrättens och straffprocessrättens område. Särskilt har frågor kring påföljdsbestämningen varit i fokus för regeringen. När den innevarande mandatperioden nu närmar sig sitt slut är lagstiftningstakten mycket hög. Martin Borgeke redovisar här de senare årens lagstiftningsåtgärder och fokuserar särskilt på det som har skett under den allra senaste tiden.
Tar sig in i ”vita ekonomin”
Brottsupplägget har gått ut på att personer med svarta inkomster betalat in pengar till kriminella bolag för att på pappret anställas av bolaget och få en skenbart vit lön utbetald på konto. På detta sätt kan kriminella ta sig in i den vita ekonomin och omsätta sina kontanter, ta bolån eller billån och få rätt till ersättning från välfärdssystemen. En annan del av upplägget är att de kriminella bolagens skatter och avgifter aldrig betalas, utan bolagen försätts i konkurs.
– De kriminella har hittat ett finurligt sätt att tvätta sina brottsvinster genom att utnyttja vårt skattesystem och olika system- och kontrollbrister. Förhoppningsvis kan de här åtalen ge ökad förståelse för hur de kriminella med experthjälp från så kallade möjliggörare, lyckas tvätta sina pengar och utnyttja våra välfärdssystem så att luckorna kan täppas igen i framtiden, säger Daniel Larson, statsåklagaren och den som lett insatsen.
Omfattande affärsverksamhet
Under utredningen mot de nu åtalade personerna har det framkommit att två av männen även kan misstänkas ha bedrivit en omfattande affärsverksamhet som varken varit registrerad eller bokförd. I den delen misstänks männen var för sig för att bland annat ha bedrivit låne- och spelverksamhet, omfattande handel med kryptovalutor och annan typ av yrkesmässig affärsverksamhet. Männen har under flera års tid omsatt mångmiljonbelopp på bankkonton och olika virtuella plånböcker.
– Vi påstår att männen har agerat som bankirer och finansiärer i den undre världen och har anlitats för penningtvätt av personer som förekommer i kriminella nätverk i Södertälje- och Stockholmsområdet, säger Alexander Malmgren.
25 miljoner
Åklagarna begär i stämningen att egendom till ett sammanlagt värde över 25 miljoner kronor ska förverkas, bland annat kryptovalutor värda över tio miljoner kronor och en villa i tiomiljonersklassen. Åklagarna yrkar också att de båda männen som misstänks ha bedrivit bokföringspliktig verksamhet ska betala tre miljoner kronor vardera i företagsbot.
Vid sidan av åtalet förs också talan om den nya förverkandeformen självständigt förverkande mot en närstående till en av männen, då hon är delägare i en fastighet som misstänks ha förvärvats genom kreditbedrägeri mot en långivande bank.
