I rättshjälpslagen från 1972 angavs gränsen för vad någon som ansöker om rättshjälp får tjäna i form av ett visst antal basbelopp. Sedan mitten av 90-talet används istället ett fast belopp. Inkomstgränsen fastställdes först till 210 000 kronor, men höjdes 1999 till 260 000 kronor. Sedan dess har beloppet dock inte ändrats.
– Det är väldigt få som faktiskt har rätt till rättshjälp. Gränserna borde ändras, säger Maria Eriksson.
– Det är också ofta att den ena parten är ekonomiskt starkare än den andra. Och den som är ekonomiskt svag blir så oerhört mycket ekonomiskt svagare i den här situationen. Man måste samtidigt tänka på att den som nu har 260 000 kronor i ekonomiskt underlag dessutom måste betala 40 % av rättegångskostnaderna själv. Jag tycker att det är alldeles för svårt för parterna att få ekonomiskt stöd i typen av tvister som omfattas av rättshjälpen.
Målet med rättshjälp har alltid varit att den ska ges till människor som annars inte skulle ha möjlighet att driva rättsliga processer eller ta sina rättsliga intressen tillvara. Omkring 7 000 beviljades rättshjälp förra året, att jämföra med omkring 14 000 år 2 000.
– Det är väldigt vanligt att människor avstår att driva en process om rättshjälp inte är möjlig i deras fall. Det finns klienter som skulle ha behövt rättshjälp på ett mycket tidigare stadium. Där det hade blivit bättre för en hel familj om man tidigt i processen fick rättshjälp. För att få rättshjälp måste visa att man har en tvist. Och så länge du befinner dig på förhandlingsstadiet anses det inte vara en tvist.
En konsekvens av att gränsvärdet inte höjs är att den privata rättsskyddsförsäkringen blir allt viktigare. Problemet är att den inte omfattar alla typer av tvister.
– När man har en tvist som inte omfattas av försäkringen, och det är ju framför allt i familjemålen, kan det vara fullständigt avgörande om man får rättshjälp eller inte.
– Nekas man rättshjälp måste man fundera på om man är beredd att stå för kostnaderna själv. I några enstaka fall kan man få hjälp från socialen, men då är det ofta personer som har rätt till rättshjälp men inte har råd att betala själva avgiften som krävs för att få den.
– Det viktigaste är att man går tillbaka och funderar över vilka det var som skulle få hjälp från början. För de får inte hjälp i dag.
Sascha Granberg
