Tre män och en kvinna dömdes i tingsrätten för bokföringsbrott mot bakgrund av oegentligheter i ett aktiebolag.
Tre av de tilltalade hade som faktiska företrädare underlåtit att sköta bokföringsplikten i bolaget och en av männen hade endast som en sorts målvakt gjort kontanta uttag ur verksamheten. Uttagen hade gjorts under drygt två års tid och uppgått till drygt 38 miljoner kronor och i bolaget hade det inte funnits någon bokföring.
Männen dömdes i tingsrätten till fängelsestraff på mellan ett och ett halvt och tre år, medan kvinnan, som ansågs ha haft en undanskymd roll i bolagets verksamhet, dömdes till villkorlig dom och samhällstjänst.
Kvinnan ålades även näringsförbud i tre år, medan männens näringsförbud bestämdes till fem år. Två av männen ålades även att betala företagsbot om 200 000 respektive 1,1 miljoner kronor.
Hovrätten konstaterade senare att mannen som gjort uttagen haft en i princip obefintlig självständighet. Han kunde därför inte anses ha bedrivit näringsverksamhet och följaktligen inte heller haft någon bokföringsskyldighet. Åtalet ogillades således och han befriades från näringsförbud samt skyldighet att betala företagsbot.
Domstolen fann även att åtalet beträffande en an de andra männen avseende en viss tidsperiod inte kunde anses styrkt, samt att han heller inte kunde dömas för medhjälp till bokföringsbrott. Rätten kortade även ned fängelsestraffen för den sistnämnde, från två år till sex månader, och för den tredje mannen, från tre år till två år.
Hovrätten konstaterade vidare att det i fall då en näringsidkare ådöms ett långt fängelsestraff inte är möjligt att uppnå ett rimligt resultat genom en tillämpning av 29 kap. 5 § brottsbalken. Företagsboten för den tredje mannen skulle istället efterges med stöd av 36 kap. 10 § samma lag, fann domstolen.
Riksåklagaren överklagade domen i fråga om de två män som i hovrätten dömts till fängelse. I överklagandeskriften angavs bland annat att avgörandet aktualiserade frågan om ansvar för medverkan till grovt bokföringsbrott bestående i underlåtenhet att bokföra affärshändelser, samt frågan om huruvida företagsbot ska efterges på grund av att en enskild näringsidkare döms till straffrättslig påföljd för brott. Även den man som dömts till två års fängelse i hovrätten överklagade och yrkade att åtalet mot honom skulle ogillas, eller att han åtminstone skulle medges strafflindring.
Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd i fråga om påföljd, i fråga om medhjälp till bokföringsbrott under den i hovrätten aktuella tidsperioden samt i fråga om företagsbot.
