Förra året tog Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) emot drygt 500 klagomål om kamerabevakning, vilket var en ökning med 67 procent på två år.
Antalet klagomål ökar för varje år och majoriteten av dem rör privatpersoners bevakning – oftast mellan grannar.
Klagomålen om otillåten kamerabevakning till Integritetsskyddsmyndigheten har under de senaste två åren ökat från drygt 300 till 500 klagomål, vilket är en ökning med cirka 67 procent. Det framgår av ett pressmeddelande.
– Privatpersoner har rätt att kamerabevaka den egna tomten, enligt det så kallade privatundantaget i GDPR. Men undantaget har en del begränsningar som det är viktigt att de som berörs känner till. Kamerabevakning är ofta en integritetskänslig behandling av personuppgifter, säger Jenny Bård, enhetschef på IMY.
Privatundantaget
Privatundantaget innebär att GDPR inte gäller för kamerabevakning som är av rent privat natur eller har samband med en privatpersons hushåll. Enligt IMY ska privatundantaget tolkas snävt och gäller alltså enbart verksamhet som är av rent privat natur. Detta innebär att privatpersoner kan kamerabevaka sin bostad eller tomt i brottsförebyggande syfte. Det är också tillåtet att bevaka garage, förråd och andra byggnader som står på den egna tomten.
– Privatpersoner måste vara noggranna så att de inte filmar grannens tomt eller ett område dit allmänheten har tillträde. Då gäller nämligen GDPR eftersom privatundantaget då inte gäller och bevakningen normalt innebär att personuppgifter behandlas, säger Jenny Bård.
Övriga klagomål handlar till exempel om arbetsgivares kamerabevakning, kamerabevakning i flerbostadshus och otillåten spridning av bevakningsmaterial.
