Riksrevisionen riktar kritik mot regeringens styrning av myndigheter som själva både bestämmer storleken på avgifter och disponerar intäkterna.
Totalt handlar det om avgifter för 9,2 miljarder kronor om året.
Flera branschorganisationer upplever att myndigheterna inte lever upp till företagens förväntningar och behov.
– Att staten har monopol på de aktuella tjänsterna, och att företagen måste använda dem, gör situationen problematisk, säger Dimitrios Ioannidis, projektledare för granskningen.
Ett stort antal statliga myndigheter bedriver verksamhet som finansieras med avgifter, som till exempel tillsyn, tillståndsgivning och certifiering.
I normalfallet är det regeringen som bestämmer storleken på avgifterna, men 18 myndigheter har avgifter som de själva både får bestämma storleken på och disponera intäkterna från. Detta är undantag från vedertagna budgetprinciperna. Totalt handlar det om avgifter för 9,2 miljarder kronor om året.
Förhöjd risk för ineffektivitet
Enligt Riksrevisionen finns det en förhöjd risk för ineffektivitet eftersom dessa myndigheter i praktiken kan avgöra verksamhetens storlek och ambitionsnivå. Riksrevisionen har därför granskat hur regeringen och de ansvariga myndigheterna arbetar för att säkerställa att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och med god kvalitet.
Granskningens övergripande slutsats är att regeringens styrning är för svag. Till exempel följer regeringen inte upp och omprövar dessa frågor över tid, framgår det av pressmeddelandet.Regeringen ser heller inte till att myndigheterna har en löpande dialog med de berörda företagen om hur tjänsterna fungerar, framgår det.
– Eftersom risken för ineffektivitet är relativt sett högre i den offentligrättsliga verksamhet där myndigheterna både bestämmer avgifternas storlek och disponerar intäkterna så är det rimligt att regeringen ägnar detta relativt sett större uppmärksamhet i sin styrning. Vår bedömning är att detta inte sker, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Ekonomistyrningsverkets roll
Det finns goda exempel i regeringens myndighetsdialoger med de granskade myndigheterna, men dessa skapar inte sammantaget ett effektivitetstryck, enligt Riksrevisionens bedömning.
”Regeringens expertmyndighet Ekonomistyrningsverket har en viktig roll för effektivitetstrycket och det finns en potential för myndigheten att bidra ytterligare. Men inte heller Ekonomistyrningsverket vidtar några särskilda åtgärder för myndigheter som bestämmer avgifters storlek och disponerar intäkter från offentligrättsliga avgifter”, skriver Riksrevisionen.
De granskade myndigheterna hanterar inte särskilt de risker som konstruktionen medför. Detta kan leda till att myndigheterna varken arbetar med att utveckla tjänsterna eller med att sänka kostnaderna för dem, i den utsträckning som vore möjlig.
– Flera branschorganisationer upplever att myndigheter inte lever upp till företagens förväntningar och behov av långsiktighet, transparens och förutsebarhet. Att staten har monopol på de aktuella tjänsterna, och att företagen måste använda dem, gör situationen problematisk, säger Dimitrios Ioannidis, projektledare för granskningen.
