Närmare var femte arbetsgivare inom staten vill gärna anställa fler jurister. Nästan ingen vill minska antalet anställda jurister. Det visar en färsk rapport från fackförbundet ST.
– Staten har fått en ny roll i samhället och nu behövs det fler jurister. Gärna med annan bakgrund än tidigare, tror utredaren Roger Syrén.
Rekryteringsansvariga vid 124 olika statliga arbetsgivare har uttalat sig i ny undersökning. Studien visar att behovet av jurister är stort, framförallt i storstäderna. Där vill 56 % av arbetsgivarna rekrytera fler jurister. I glesbygden är behovet dock betydligt mindre, där är motsvarande siffra bara 2 %.
Totalt sett kommer det att skapas ungefär 5500 nya statliga juristjobb de kommande fem åren. Närmare var femte arbetsgivare skulle gärna anställa fler jurister.
– Det är slående hur brett behovet är, säger Roger Syren.
Undersökningen visar att de sektorer som allra helst vill öka antalet jurister inte bara är rättsväsendet och universitet utan också till exempel jordbruk och media.
– Det är andra typer av jurister som behövs nu, tror Roger Syren. Efterfrågan på jurister med förvaltningsrättslig bakgrund är fortfarande störst men behovet ökar också av affärsjurister och jurister med arbetsrättslig kompetens.
Fackförbundet ST ser flera förklaringar till detta. Förbundsordförande Annette Carnhede pekar till exempel på det allmänt ökade kompetenskravet. Hälften av arbetsgivarna i undersökningen vill förändra den övergripande kompetensprofilen på arbetsplatsen. Det kan handla om erfarenhet eller personliga egenskaper men framförallt vill man höja utbildningsnivån.
– Staten har alltid haft Sveriges mest välutbildade personal överlag och nu ökar kraven ännu mer. Det beror på att det offentliga uppdraget blir mer och mer komplext, säger Annette Carnhede.
Roger Syren tror att de många pensionsavgångarna skapar nya möjligheter.
– Det finns en lite åldrad juristkår som går i pension nu. I många fall passar arbetsgivarna på att ändra kompetensnivån vid en sådan generationsväxling.
I och med det ökade behovet av till exempel affärsjurister måste den statliga sektorn hävda sig ytterligare i konkurrensen med byråer och företag.
– Myndigheterna har börjat marknadsföra sig mer och jobbar på att ligga rätt lönemässigt, säger Annette Carnhede.
– Men det räcker inte. Vi märker att staten också måste kunna möta unga juristers förväntningar på andra plan. Lönen ska vara skaplig men det måste också finnas tydliga utvecklingsvägar och möjlighet att göra nytta för andra än sig själv.
Undersökningen visar också att personalomsättningen inom den statliga sektorn är hög men att arbetsgivarna ser det som en möjlighet. 63 % tycker att de har den personalomsättning de behöver ha medan bara 15 % skulle vilja att den var lägre.
Linn Nordqvist
