Det är vanligt att digitaliseringsprojekt vid statliga myndigheter överskrider sina tids- och kostnadsramar.
Det visar Riksrevisionens granskning av statliga digitaliseringsprojekt med samlad budget på 40 miljarder kronor.
Riksrevisionen konstaterar att ett flertal av dessa projekt läggs ned utan att leverera resultat, vilket har kostat 1,6 miljarder kronor.
Riksrevisionen har granskat statliga myndigheters arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Granskningen omfattar 1 094 projekt vid 136 statliga myndigheter under åren 2013–2024, med en samlad budget på 40 miljarder kronor.
Enligt Riksrevisionen är den övergripande slutsatsen att det finns flera effektivitetsbrister. Den tydligaste är att nära hälften av projekten präglas av stora förseningar och kostnadsökningar. Dessutom har ungefär 5 procent av projekten lagts ner utan att leverera några resultat. Dessa projekt har kostat 1,6 miljarder kronor.
Svårt att bedöma om målen är uppfyllda
Granskningen visar vidare att måluppfyllelsen bland genomförda projekt är svår att bedöma, eftersom de flesta myndigheter saknar ett systematiskt arbete med att utvärdera projektens nyttor. Riksrevisionen skriver att brister i utvärderingar gör det svårt att avgöra om de lagda resurserna har lett till avsedda förbättringar och effektiviseringar av statlig verksamhet.
”Problemen med budgetöverskridande och förseningar är bestående och förekommer inom de flesta myndigheter, oavsett budgetstorlek eller typ av projekt, men är särskilt framträdande i myndigheter med samhällsviktiga funktioner och inom stora projekt”, skriver Riksrevisionen vidare.
– Den främsta orsaken till detta är brister i projektplanering, projektstyrning, kompetensförsörjning och kravställning. Förutom negativ inverkan på den egna verksamheten försvårar detta också statens digitalisering, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Utdragna eller misslyckade upphandlingar är en annan viktig orsak. Samtidigt saknas ett heltäckande stöd för upphandlingar inom it-området.
Myndigheter gör även ofta avsteg från Kammarkollegiets ramavtal och det är svårt att bedöma om avstegen är motiverade.
Kompetensbrist leder till kostnadsökningar
Vidare skriver Riksrevisionen att kompetensbrist utgör ett gemensamt hinder för myndigheternas digitaliseringsprojekt. I vissa fall har det lett till oförutsedda behov av konsultupphandlingar, vilket medfört ökade kostnader och förseningar.
– Myndigheterna har inte arbetat tillräckligt proaktivt med it-kompetensförsörjning, och det är bara en bråkdel av dem vi studerat som har en strategisk plan för detta, säger Yuwei de Gosson de Varennes, projektledare för granskningen.
”Myndigheterna har samverkat i låg utsträckning inom sina digitaliseringsprojekt, trots att erfarenheter från liknande projekt finns. Riksrevisionen bedömer att det finns en risk för onödigt dubbelarbete och en ineffektiv användning av resurser”, skriver Riksrevisionen i pressmeddelandet.
Svagt av regeringen
När det gäller regeringens arbete konstaterar Riksrevisionen att digitaliseringspolitikens mål är ambitiösa men att det saknas uppföljningsbara delmål för myndigheternas arbete.
”Regeringen har heller inte systematiskt följt upp digitaliseringsarbetet”, skriver Riksrevisionen.
– Vår bedömning är att regeringens styrning av digitaliseringsarbetet är svag. Staten saknar en helhetsbild av måluppfyllelsen och vilka förändringar som krävs, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
