Trakasserier och glåpord är idag en del av vardagen för judar på väg till och från synagogan i Malmö. Det är få medlemmar som vågar visa sig med judiska kläder och symboler. En av de mest utsatta är rabbin Shneur Kesselman, som genom att bära chassidiska kläder, svart hatt och långt skägg, redan på långt håll signalerar att han är jude.
Sammanlagt ligger ett åttiotal anmälningar om hot och trakasserier, alla gällande Kesselman, hos Malmöpolisen.
- För det mesta är det unga muslimer som uttrycker hat och det borde ingen blunda för. Det är tragiskt att det ska vara så, att hat ska frodas i religiösa kretsar. Varför ska jag bli hotad och trakasserad för det som sker i Mellanöstern, sade Kesselman i en intervju i Dagens Nyheter i början av november.
Malmö är sedan länge en stad med olika etniciteter, däribland många muslimska invånare. Här finns även ett stort fäste för personer som stödjer Palestina och är kritiska mot Israel. Just att inte kunna se skillnad på etnicitet och politik är kanske den största orsaken till de 37 anmälningar om hatbrott mot judar som i år registrerats vid Malmöpolisen. Många röster talar för att en judisk-muslimsk dialog måste komma till stånd.
– Vi har alla ett ansvar att medverka i den här processen och det är en stor utmaning, säger Björn Lagerbäck, samordnare för Dialogforum.
Forumet är ett konfliktråd med judiska, muslimska, romska och somaliska representanter, som sedan februari 2010 som ska arbeta för att motverka förekomsten av hatbrott som baseras på etnisk och/eller religiös grund.
Ala Eddin Al-Qut är en av rådets representanter.
– Islamiska Förbundet i Malmö är inte en del av antisemitismen eller anledningen till de problem som finns. Judar och muslimer levde i samma länder i lugn och ro under flera årtionden men idag har problemen främst blivit politiska och inte religiösa. Att en person bär andras fel är inte acceptabelt i islam och detta tas upp på alla nivåer i föreningen genom fredagsböner, studiecirklar, föreläsningar i sitt sammanhang.
– Jag är själv involverad i Dialogforum för att skapa ett bättre liv för nästa generation. Det är allas plikt att vara en del av arbetet med trygghet och säkerhet i landet, fortsätter han.
Fredrik Sieradzki, informationsansvarig på Judiska Församlingen i Malmö, säger att Dialogforums möten är värdefulla, då man genom dessa kommer i kontakt med polisväsendet och politiker. Han tycker också att deras seminarier för Malmö stads anställda, som uppmärksammar all typ av rasism, är viktiga och givande för framtiden. Däremot är det svårt att se några tydliga skillnader.
– Man kan hoppas att siffran kring fler antisemitiska brott beror på att polisen satsar mer på hatbrott eller att benägenheten att polisanmäla har blivit större, säger Susanne Gosenius, brottsoffersamordnare hos Skånepolisen.
Tidigare i år ställde en Hollywoodproduktion in inspelningen av en film, baserad på en judisk historia, i Malmö. Detta på grund av varningar och en avrådan till judar att resa till Malmö som utfärdats av det internationella judiska Simon Wiesenthal Centret i Los Angeles. Avrådan kom redan i december i fjol efter att representanter från centret besökt Malmö, där de bland andra träffade Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu (S). Centret hade tidigare visat att de var kritiska till Reepalu efter dennes olika uttalanden, som blivit kontroversiella både i nationell och internationell media. Uttalandena hade främst gällt kritik mot Israels politik och en omtalad liknelse mellan sionism och antisemitism som publicerats i Skånska Dagbladet.
Henrik Bachner, idéhistoriker och forskare sedan många år på ämnet antisemitism, menar att vissa av beskrivningarna av Malmö i utländska medier bygger på ett bristfälligt underlag, där ibland bilden av Malmö som en av världens mest antisemitiska städer.
– Det är bra att centret uttrycker oro och begär av svenska politiker, nationellt och lokalt, att dessa måste ta problemen på allvar och vidta åtgärder mot antisemitismen. Men jag ställer mig frågande till att de avråder judar från att resa till Malmö. Vad som behövs är en saklig och sansad diskussion, inte alarmism. Situationen är allvarlig nog som den är.
– Alla medvetna judar runt om i världen känner till Malmö idag, och det är inga positiva vibbar, säger Fredrik Sieradzki. Att dessutom Ilmar Reepalu har en beröringsfobi när det gäller antisemitism och aldrig kan prata om det utan att i samma andetag prata om islamofobi, är ett stort problem, fortsätter han.
Björn Lagerbäck anser däremot att bilden av ett Malmö som präglas av starka antisemitiska uttrycksformer är grovt överdriven och betonar att avrådan att resa till Malmö inte kommit från den judiska församlingen i Malmö.
– Ilmar Reepalu är inte antisemit. Däremot kan han antas ha kritiska synpunkter på staten Israels politik, uppfattningar som han delar med exempelvis president Obama. Om man har kritiska synpunkter på Israels politik utmålas man lätt som antisemit, vilket är kontraproduktivt, säger han.
Situationen i Malmö går att påverka, betonar Henrik Bachner. Däremot kräver det krafttag från hela samhället.
– Skolan spelar en central roll och den måste ges tillräckliga resurser för att på riktigt kunna arbeta med frågan. Det är viktigt att politikerna tar problemen på allvar och markerar mot all typ av rasism samtidigt som man inleder ett långsiktigt och genomtänkt arbete som involverar invånarna, säger han.
Text: Linn Mannheimer
Bild: Bertil Ericson / Scanpix
