Regeringen lämnar nu fram en proposition ”Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende” till riksdagen.
Det meddelar justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en presskonferens under tisdagsmorgonen.
I regeringsformen ska det införas en särskild bestämmelse om att domstolarna är oberoende och JK ska inte längre utöva tillsyn över domstolarnas verksamhet.
Det är två nyheter från justitieministern.
Justitieminister Gunnar Strömmer bjöd under tisdagsmorgonen in till pressträff för att tala om stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende.
Gunnar Strömmer hänvisar till att vi har i andra länder sett exempel på hur politiska styren sökt påverka domstolarna. Även om den svenska demokratin står starkt lägger den svenska regeringen fram förslag till reformer för att det ska bli svårare att ändra grundlagar och domstolarna ska bli mer självständiga gentemot regeringen, uppger justitieminister Gunnar Strömmer.
Han pekar på att det fria och öppna samhällets institutioner ifrågasatts i andra länder och att det inte går att ta för givet att vår egen framtid ska kännetecknas av samma stabilitet som hittills.
Ett styrkebesked för den svenska demokratin
Regeringen lämnar nu propositionen ”Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende” till riksdagen. Propositionen har sin grund i de förslag 2020 års grundlagskommitté lämnade till regeringen i februari 2023. Gunnar Strömmer uppger att alla riksdagens partier ingick i kommittén och arbetet leddes av Högsta domstolens ordförande Anders Eka.
”Det är ett styrkebesked för den svenska demokratin att samtliga åtta riksdagspartier ställde sig bakom utredningens förslag. Även remissinstanserna har i huvudsak varit positiva. Regeringen har bedömt att alla förslag bör genomföras”, säger Gunnar Strömmer.
Propositionen består av två delar där den första delen handlar om att stärka skyddet för demokratins grundvalar.
”Det handlar om formerna för grundlagsändringar, där förslaget går ut på att det första beslutet, som fattas före ett riksdagsval, precis som i dag ska kunna fattas med enkel majoritet i riksdagen, men att det andra beslutet efter valet ska kräva kvalificerad majoritet om två tredjedelar”.
Lagrådet får utvidgat uppdrag
Vidare uppger Gunnar Strömmer att Lagrådet som i dag yttrar sig i obligatoriskt inom yttrandefrihetsområdet ska yttra sig över alla förslag till grundlagsändringar som rör individuella fri- och rättigheter, inklusive de som skyddas i regeringsformen.
”Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas”.
Den andra delen av propositionen handlar om att stärka domstolarnas oberoende.
”Det är ytterst domstolarna som ska se till att lagar används och myndigheter agerar på ett sätt som är förenligt med våra grundlagar”.
Han uppger att det är minst lika viktigt är att stärka oberoendet för varje enskild domare.
”Vi har i andra länder sett exempel på hur politiska styren sökt påverka domstolarna genom att ändra i regler om antal domare, pensionsålder, disciplinförfaranden och så vidare. Även där finns sårbarheter i vårt system som vi nu åtgärdar”, uppger han.
Förändrad roll för JK
I regeringsformen ska det införas en särskild bestämmelse om att domstolarna är oberoende.
Domstolsverket ska få en mer självständig ställning i relation till regeringen. Myndigheten ska ledas av en styrelse, där en majoritet av ledamöterna ska vara eller ha varit ordinarie domare.
Vidare ska endast myndigheter under riksdagen få utöva tillsyn över domstolarnas verksamhet. Justitiekanslern, som är en myndighet under regeringen, ska inte längre ska ha den rollen.
Pensionsåldern för ordinarie domare ska regleras i lag och ska inte kunna sänkas för pågående anställningar.
Gunnar Strömmer uppger även att ordinarie domare alltid ska ha en rätt till domstolsprövning om de skilts från sin anställning samt vid avstängning och disciplinpåföljder. När sådana frågor prövas i domstol ska rätten bestå av enbart ordinarie domare.
Vidare ska regeringens utnämningar av ordinarie domare ske på förslag av ett särskilt organ där en majoritet ska bestå av ledamöter som är eller har varit ordinarie domare. Detta regleras idag i vanlig lag.
Enligt Gunnar Strömmer ska det regleras i grundlag hur många justitieråd det ska finnas som mest och som minst i de högsta domstolarna. Dessutom ska en utnämning av justitieråd ska föregås av en begäran från den berörda domstolen.
Regeringens målsättning är att den här reformen ska kunna träda i kraft den 1 april 2027, efter två beslut i riksdagen före och efter valet 2026.
