Efter ett bråk om apelsiner dödade den 33-åriga kvinnan sin mamma med en yxa.
Sedan ringde hon 112.
– Jag har tagit livet av min mor, hon är tyvärr inte vid liv längre, sa hon till operatören.
Nu har hon dömts till sluten rättspsykiatrisk vård.
Klockan var strax före halv två på dagen, den 30 oktober förra året, när kvinnan ringde 112.
Hon presenterade sig, och sa sedan:
– Jag har tagit livet av min mor.
– Okej. Är hon inte i livet nu? undrar operatören.
– Nej. tyvärr inte vid liv.
Kvinnan uppgav sedan vilken adress hon befann sig på, och la på luren. En kort stund senare ringde hon tillbaka, och sa att de gärna fick skynda sig, för att hennes pappa var på övervåningen.
Pappan hemma
När första patrullen kom till platsen gick kvinnan ut på trappen, och greps.
– Pappa är på övervåningen men han har jag inte dödat, sa hon.
På nedervåningen hittades mamman – död.
I förhör erkänner kvinnan utan omsvep att hon dödat sin mamma.
– Jag blev arg för att jag skulle äta apelsiner och hon valde att få en apelsin och då la jag tillbaka apelsinerna i köket. Hon sa att jag måste växa upp, hon tyckte att jag var barnslig som la ifrån mig apelsinerna. Och då blev jag arg och gick och hämtade yxan.
– Och så tog jag livet av henne.
Rättspsykiatrisk utredning
Kvinnan åtalades för mord. Enligt åklagaren hade gärningen varit särskilt
hänsynslös eftersom den riktats mot en närstående i den gemensamma
bostaden och skett oväntat när mamman legat ner i en säng och
varit försvarslös.
Kvinnan har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning som visade att hon lider av en allvarlig psykisk störning och idag meddelades domen – sluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.
Tingsrätten skriver i domen att kvinnans berättelse vinner mycket starkt stöd av de forensiska undersökningarna.
”Det ska också framhållas att det av utredningarna inte har framkommit något enda tecken på att händelseförloppet skulle ha varit något annat än vad N.N har redogjort för eller att det skulle ha varit någon annan person involverad i händelseförloppet.”
Vad gäller påföljden skriver rätten att ”tingsrätten har inga svårigheter med att
instämma i den bedömning av N.N:s psykiska status som har gjorts. Tvärtom framstår det som helt klart att hon lider av – och under lång tid har lidit av – en allvarlig psykisk störning av komplicerat och mångfacetterat slag samt att hon är i stort behov av vård med tvångsinslag.”
