Regeringens lagrådsremiss innehållande förslag om utvidgade möjligheter att meddela näringsförbud bör inte läggas till grund för lagstiftning.
Det anser lagrådet, som slår fast att beredningskravet i regeringsformen inte är uppfyllt.
Förslagen innebär att bestämmelserna om näringsförbud på grund av brott utvidgas till att omfatta den som har gjort sig skyldig till organiserad eller systematisk brottslighet, oavsett om personen bedrev eller hade anknytning till näringsverksamhet vid brottstillfället.
Det föreslås också att den tid som näringsförbud ska kunna meddelas för förlängs från högst tio till högst femton år.
Bör inte ligga till grund för lagstiftning
Förslagen, som enligt Lagrådet innebär ”betydande principiella nyheter”, har beretts i mycket snabb takt.
Den särskilda utredaren fick sex månader på sig och remissinstanserna gavs tre veckor att yttra sig. Därefter gick det inte mer än två veckor innan regeringen beslutade om lagrådsremissen. Har regeringen verkligen hunnit beakta alla de synpunkter som inkom från remissinstanserna?
Tveksamt, enligt Lagrådet:
”Det måste ifrågasättas om en så kort beredningstid ger tillfredsställande möjligheter att beakta vad remissinstanserna har anfört”.
Även om regeringen hänvisat till den organiserade, systematiska brottslighetens framfart anser Lagrådet att detta inte utgör skäl att frångå beredningskravet. Juristerna kan nämligen inte se hur någon månads fördröjning skulle ha annat än ”en synnerligen marginell betydelse” för att tillgodose syftet.
Lagrådets sammantagna bedömning är att regeringsformens beredningskrav inte är uppfyllt. Det innebär att lagrådsremissens förslag därför inte bör läggas till grund för lagstiftning.
