Institutet för mänskliga rättigheter konstaterar i sin årsrapport att det finns ett starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige, och pekar samtidigt ut flera områden där Sverige behöver göra bättre.
Bland annat uppmanar myndigheten regeringen att se över flera reformer, som visitationszoner, barnfängelser och anonyma vittnen.
I en undersökning från Institutet för mänskliga rättigheter har 86 procent svarat att mänskliga rättigheter är viktiga för dem, och hälften anser att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna.
Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter framhåller att oron måste tas på allvar.
– Vi ser en mycket allvarlig utveckling i flera delar av världen där mänskliga rättigheter, rättsstat och folkrätt är satta under hård press. Det understryker vikten av att Sverige står upp för mänskliga rättigheter i en orolig tid, både här hemma och internationellt, säger Fredrik Malmberg.
”Problematiska” utredningar
Att många utredningar pågår samtidigt, till exempel inom kriminal- och migrationspolitiken, försvårar möjligheterna att överblicka vilka konsekvenser förslagen sammantaget får för de mänskliga rättigheterna.
Institutet för mänskliga rättigheter noterar att det har blivit vanligare att särskilda utredare får i uppdrag av regeringen att lägga fram vissa förutbestämda förslag till åtgärder, oavsett om utredaren bedömer att förslagen är lämpliga eller de mest effektiva.
Det är en problematisk typ av styrning, menar IMR, eftersom den försvagar utredningsväsendets funktion att brett söka lösningar på de problem som regeringen vill ha utredda, och det innebär också att regering och riksdag får ett mer begränsat beredningsunderlag.
Samtidigt pekar IMR ut reformer som motiverats med säkerhetsargument, men där analyserna och avvägningarna av proportionaliteten varit bristfälliga.
Det handlar bland annat om barnfängelser, förslag om sänkt straffbarhetsålder, visitationszoner och vistelseförbud, kameraövervakning med ansiktsigenkänning, tillgång till biometriska uppgifter, och anonyma vittnen.
– Vi menar att konsekvenserna av reformerna riskerar att bli ineffektiva och dessutom resultera i alltför långtgående rättighetsinskränkningar. Vi uppmanar därför regering och riksdag att se över reformernas effekt på grundläggande mänskliga rättigheter, inte minst på barns rättigheter, säger Fredrik Malmberg.
