av Malin Hamlin, ordförande, Lansen Omsorg AB, Vimmerby.
Ordet konkurrenskraft är på allas läppar, inte minst efter den nya agendan för EU-kommissionen där detta prioriteras högre än någonsin. I Sverige är de flesta företag små och medelstora och det är också där fyra av fem nya jobb skapas. Alla insatser och åtgärder som kan göras för att förbättra deras konkurrenssituation är alltså bra för ökad tillväxt.
En sådan betydelsefull åtgärd, som kan tyckas enkel på pappret är möjligheten att rekrytera externa styrelseledamöter. De flesta onoterade aktiebolag har styrelser som endast består av ägare eller de som driver företaget. Men externa ledamöter kan vara det som lyfter ett bolag som stagnerat, då de kan bidra med expertis och specialkunskaper som inte finns i företaget, De kan också bidra med nätverk och kontakter och de kan ge andra perspektiv i förhållande till ägare, vilket kan efterfrågas av finansiärer eller mindre delägare.
Externa ledamöter gör också att underlag måste tas fram vilket professionaliserar styrelsearbetet. I samband med generations- eller ägarskifte kan externa ledamöter bidra med långsiktighet genom att kvarstå över ägarskiftet. Detta är något som är särskilt viktigt för mindre företag och det finns således många skäl för företag att ta in externa ledamöter.
Idag försvåras rekryteringen av dessa av två skatteregler. Dels får de inte arvoderas via ledamotens eget företag, utan ersättningen för insatserna måste sedan några år betalas ut som personligt arvode. Det andra hindret är det så kallade skatterättsliga företrädaransvaret, som gör att styrelseledamöter kan bli personligt ansvariga för ett företags skatteskulder. Detta har medfört att det blivit allt svårare att rekrytera externa styrelseledamöter.
Fram till för några år sedan fungerade det att fakturera styrelsearvoden men sen kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen som ändrade lagtolkningen. För de som anlitar externa ledamöter är det så mycket enklare att betala en faktura än att administrera anställningar. För ledamöter som ofta redan har annan anställning eller arbetar via eget företag är det smidigare att få ersättning för styrelseuppdrag till eget bolag där de kan hantera kostnader som kontor och andra administrativa kostnader. Utredningen om 3:12-reglerna har inte med denna fråga att göra, men det finns fortfarande möjlighet för regeringen att lösa problematiken i kommande förslag.
Det andra hindret är det som kallas skatterättsligt företrädaransvar. Styrelseledamöter har ett solidariskt ansvar för företagets skatteskulder om de inte har sett till att skatter eller avgifter betalats senast på förfallodagen. Detta gör att företag sätts i konkurs för att inte styrelseledamöter ska riskera betalningsansvar. Lagen säger visserligen att styrelseledamöter ska ha agerat ”uppsåtligt” eller varit ”grovt oaktsamma” men i praktiken görs inte någon sådan bedömning. Regelverket har därför kritiserats för att det driver fram konkurser. Svenskt Näringsliv har granskat tillämpningen av lagstiftningen och Skatteverket vinner i princip i samtliga fall i domstol. Lagen borde ändras så att om staten inte lidit någon skada genom en fortsatt drift ska utgångspunkten vara hel befrielse för eventuell betalningsskyldighet. Glädjande nog finns skatterättsligt företrädaransvar med på regeringens lista på vårens propositioner.
Externa styrelseledamöter kan ge ett lyft åt landets små- och medelstora företag och öka deras konkurrenskraft. Tyvärr försvårar två skatteregler företagens möjlighet att rekrytera externa styrelseledamöter. Regeringen har möjlighet att undanröja båda dessa hinder. Vad väntar de på?
