Samtliga åtta riksdagspartier har genom Pensionsgruppen ställt sig bakom förslaget om att AP-fonderna ska konsolideras.
Samtidigt ska kompetenskraven på fondernas styrelser öka.
Det framgår av ett pressmeddelande.
Buffertkapitalet i det svenska pensionssystemet behöver förvaltas på ett mer effektivt sätt. Därför ska nu antal AP-fonder minska, medan kompetenskraven på fondernas styrelser ska öka. Det skriver regeringen i en proposition som överlämnats till riksdagen i dag.
Samtliga åtta riksdagspartier har genom Pensionsgruppen ställt sig bakom AP-fondskonsolideringen.
Konsolideringen
Verksamheten och tillgångarna i Sjätte AP-fonden, som i dag är fristående, ska överföras till Andra AP-fonden. Första AP-fondens verksamhet och tillgångar överförs till Tredje AP-fonden och Fjärde AP-fonden.
– Frågan om att slå ihop AP-fonder har utretts under många år och det är hög tid att vi sätter ner foten. Det är bra att samtliga riksdagspartier står bakom den här inriktningen. Det är ett välavvägt förslag och nu vilar ett ansvar på fonderna att genomföra det här på ett robust sätt, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Skärpning vid rekrytering till styrelserna
I propositionen föreslås att fonderna själva får en central roll i att genomföra konsolideringen. I det fall det finns tillgångar som är svåra att föra över kommer det att finnas möjlighet att använda en avvecklingsportfölj, vilket ger mer tid och kan begränsa kostnader och risker.
Därtill föreslås att utrymmet för buffertfonderna att investera i svenska börsbolag upprätthålls genom att de kvarvarande Stockholmsfonderna får utökade möjligheter till sådana investeringar.
I propositionen föreslås också att kravprofilerna vid styrelserekrytering till AP-fonderna skärps. Det ska nu preciseras att styrelsen i sin helhet ska ha hög kompetens i kapitalförvaltning och tillräcklig kompetens inom bland annat finansiell ekonomi, hållbarhet, och offentlig förvaltning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
