På samma dag lottades 15 ärenden till en och samma justitiesekretare vid Högsta domstolen. Fyra av dessa rörde resningsansökningar. Nästkommande dag föredrog justitiesekreteraren samtliga 15 ärenden för olika justitieråd. Alexander Barkman, som är ombud i två av ärendena, beslutade att vända sig till Europadomstolen.
– Min uppfattning är att någon egentlig prövning av ansökningarna i de mål jag står som ombud för knappast kan ha gjorts och därmed har rätten till prövning blivit åsidosatt, menar Alexander Barkman.
Det hela började den 15 juli 2010 då Alexander Barkman fick två brev samtidigt från HD. De båda breven innehöll avslag på resningsansökningarna som han stod som ombud för och som tidigare lämnats in till domstolen.
– Jag blev så klart förvånad över att samma dag få beslut i två helt olika mål.
Resningsansökningarna lämnades in var för sig med något års mellanrum, men föredrogs samma dag. Barkman upptäckte att det var samma föredragande sekreterare och samma justitieråd i de båda målen. I det ena målet hade Alexander Barkman tidigare haft kontakt med en annan justitiesekreterare, som tydligen blivit ersatt.
Nästkommande dag ringde Alexander Barkman upp Högsta domstolen och fick då veta att den nya justitiesekreteraren Ulrika Kvarnsjö hade inte bara fått dessa två mål lottade på sig dagen före föredragningen, måndagen den 12 juli 2010, utan också att hon fått 13 ärenden till. När Alexander Barkman senare ringde tillbaka för att få fram samtliga 15 aktuella mål kunde HD:s administrativa personal inte plocka fram dem. Svaret han fick var att de ”inte kunde se detta i systemet”.
– När det gäller den snabba hanteringen av ”mina” två mål tyckte jag att det är minst sagt anmärkningsvärt, fortsätter Alexander Barkman.
– I den ena resningsansökan består själva ansökan av 54 sidor plus att den har 8 bilagor. Den resningsansökan handlar om en man som i 30-års åldern 1999 blev dömd till fängelse för att ha våldtagit en flicka. En misstanke han sedan allra första dagen idogt har nekat till. I målet förekom blåmärken som bevis. Saken är de facto att flickan använt sig av samma blåmärken i två parallella rättegångar vid den tidpunkten. I det ena målet var blåmärkena bevis för att hon blivit misshandlad, i det andra att hon hade blivit våldtagen. I resningsansökan presenteras inte bara nya vittnen, utan andra nya omständigheter samt begäran om att både höra vittnen som inte hörts och de som tidigare vägrat att uttala sig.
– Den andra resningsansökan, fortsätter Alexander Barkman, är intressant i sig då det är målsäganden som är drivande för att få målet prövat på nytt. Den ansökan är på 38 sidor och har 17 bilagor. Jag tvivlar å det bestämdaste på att Ulrika Kvarnsjö, som till vardags är beredningschef vid Högsta domstolen, men som vid denna tidpunkt hade påtagit sig rollen som justitiesekreterare, kan ha hunnit beakta all information som dessa två resningsansökningar presenterar.
Alexander Barkman fortsatte att ta kontakt med Högsta domstolen, men uppger att han mötts av ett alltmer njuggt intresse.
– Min uppfattning är att hela resningsförfarandet i Högsta domstolen har blivit ett slags moment 22, säger han
– Resning kan beviljas om det kan uppvisas en omständighet som om den hade funnits med vid tidigare huvudförhandling hade kunnat påverka domslutet. Samtidigt tar Högsta domstolen enbart upp mål som kan bli prejudicerande och vägledande rättspraxis. Med andra ord går HD alltså inte in på bevisvärderingar. Hur ska då en oskyldigt dömd person huvudtaget kunna få upprättelse och få möjlighet att få sin sak prövad igen, om målet till stor del enbart bygger på svag eller falsk bevisvärdering?
– Om han eller hon nu skulle råka finna på en ny omständighet och lämna in en resningsansökan, då återstår faktum att Högsta domstolen inte går in i bevisprövningen. Med andra ord har HD, med egen påfunnen praxis, målat in sig i ett eget hörn och därmed är det i princip helt omöjligt att få resning i ett brottmål. Oavsett hur många nya omständigheter eller nya bevis som visar att de tidigare avgörandena grundat sig på felaktig eller falsk bevisning.
Det var i januari ifjol som Alexander Barkman lämnade in klagomålet till Europadomstolen. I dagsläget har han än så länge endast fått ett diarienummer om att klagomålet finns registrerat.
– Jag är väl medveten om det stora antal ärenden som varje år lämnas in till domstolen i Strasbourg, så det lär nog ta ytterligare något år innan någonting över huvudtaget sker, siar Alexander Barkman.
Therese Juel
Läs alla våra artiklar om resningsinstitutet här.
