av Ruth Yosef , VD/Senior Legal & Compliance Advisor, Tôssa Legal Group AB.
Utredningen Personuppgifter och mediegrundlagarna SOU 2024:75 har väckt stor debatt i såväl i näringslivet som inom offentliga kretsar, där många ifrågasätter huruvida dess genomförande verkligen skulle gynna samhället.
Utredningen har haft i uppdrag att se över grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser samt söktjänster som offentliggör personuppgifter så som adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Syftet med uppdraget uppges vara att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs i sådana söktjänster. Materialiserandet av detta uppdrag är en grannlaga uppgift inte minst då följande parametrar måste beaktas:
• Förhållandet mellan mediegrundlagarna (Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetslagen (YGL)) och Dataskyddsförordningen (GDPR),
• Offentlighetsprincipen och sekretslagar och
• Informationsfrihet och rätten till individens fri -och rättigheter samt skyddet av den personliga integriteten.
Offentlighetsprincipen, fundamental och grundläggande princip i vårt samhälle, ger oss rätten att ta del allmänna handlingar. Den innebär att myndigheters handlingar och dokument ska vara oss allmänheten tillgängliga. Tillgången till information främjar öppenhet, insyn i offentlig verksamhet och bidrar till en viktig del av vår demokrati. TF och YGL ger oss, i korthet, rätten att yttra oss i tal och skrift. GDPR möjliggör det fira flödet av personuppgifter men har inbyggda mekanismer för att värna skyddet för den personliga integriteten. Allt detta är fint så långt. Svårigheten är att förena de olika fundamentala rättigheterna, dessutom göra det i en ny era där information är det nya svarta guldet och digitaliseringen och dess exponentiell accelererande utveckling en självklar och naturlig del av vår samtid.
Allt fler upplever sig exponerade när deras personuppgifter finns lätt tillgängliga digitalt. Detta ska ses i ljuset av den samhälleliga utmaning vi har med organiserad brottslighet som växer sig allt starkare och bedrägeribrotten har kommit att bli ett normalt inslag i vardagen. De illvilliga krafterna använder sig av nämnda uppgifter för att planera och begå brott. Till saken hör att samma uppgifter används för at just förebygga, förhindra, bekämpa och lagföra dessa illvilliga krafter och på så vis bidra till att bevara vårt öppna samhälle och vår demokrati. Vidare används samma uppgifter för att kontrollera och säkerställa att man gör affärer med rätt part, för att förhindra att ens verksamhet används som brottsverktyg och för att efterleva en mängda olika krav i särskilda lagar och föreskrifter, till exempel penningtvättsregelverket, hållbarhetsregler arbete mot mutor och korruption.
Den stora frågan är således hur ska denna svåra avvägning mellan informationsfriheten och rätten till individens fri- och rättigheter se ut? Utredarens lösning på denna svåra fråga innebär i praktiken att informationsfriheten begränsas och offentlighetsprincipen försvagas. Förslaget kommer att få stora konsekvenser som märkligt nog kommer att vara kontraproduktiva. De aktörer som har berättigat behov att få informationen, kommer att få det betydligt svårare både pga. begränsad tillgång till information och minskad möjlighet att i tid identifiera, förebygga och bland annat förhindra att de används som brottsverktyg. Det kommer även innebära sämre möjlighet att säkerställa regelefterlevnaden på ett effektivt, adekvat och ändamålsmässigt. Individens personuppgifter kommer fortsatt vara tillgängliga om än inte på samma sätt, vilket utredaren resonerar kring i valet av lösningsförslag. Notera att GDPR avser att möjliggöra det fria flödet av personuppgifter och att offentlighetsprincipen är närmast helig, lika så TF och YGL. Ställer mig därför frågandes om huruvida begräsningen som föreslås i utredningen är effektiv, ändamålsenlig och hållbar. Fångar lösningen som föreslås i utredningen samtiden? Nya tider kräver nya anpassade lösningar, effektiva och träffsäkra lagar som angriper problemen och värnar det skyddsvärda.
Här följer några huvudsakliga argument till varför denna utredning bör stoppas:
• Otillräcklig konsekvensanalys Utredningen verkar sakna en djupgående konsekvensanalys som belyser de långsiktiga effekterna av förslagen, särskilt i fråga om ekonomiska och samhälleliga konsekvenser. Bristen på scenarioanalyser gör det svårt att förutse vilka oavsiktliga följder reformerna kan medföra.
• Bristande rättssäkerhet Ett genomförande av utredningen riskerar att urholka centrala principer om rättssäkerhet och kan skapa otydlighet. Det är avgörande att alla rättsliga förändringar håller en hög standard av förutsägbarhet och transparens.
• Ekonomiska konsekvenser En analys av utredningen visar att den skulle innebära betydande kostnader i form av stora administrativa och praktiska utmaningar. Dessa resurser skulle i stället kunna användas till att skapa förutsättningar för att efterleva lagar och föreskrifter, arbeta riskbaserat i syfte att identifiera, förebygga, förhindra och bekämpa illvilliga krafter samt bidra till att bibehålla vårt öppna samhälle och i förlängningen bidra till att skydda privatlivet.
• Risk för överreglering Utredningen riskerar att introducera komplexa regler som snarare försvårar än förbättrar effektiviteten i samhällets system. I stället för att skapaklarhet och struktur kan förslagen leda till ytterligare byråkrati och ineffektivitet.
• Avsaknad av bred förankring En annan betydande brist är att utredningen saknar bred förankring i tillräcklig omfattning bland de grupper och aktörer som påverkas av den.
• Begränsad samverkan med intressenter Kritiska aktörer, såsom rättsväsendets olika instanser och civilsamhället samt näringslivet, tycks inte ha involverats tillräcklig omfattning i utredningsprocessen, inte minst pga. av den korta utredningstiden. Detta kan leda till en obalanserad syn på behov och utmaningar, vilket riskerar att förslagen blir mindre praktiskt användbara.
• Språklig och juridisk otydlighet Utredningens förslag är formulerade på ett sätt som i den praktiska tillämpningen lämnar utrymme för tolkning. Detta kan skapa rättsosäkerhet och svårigheter vid implementeringen.
• Teknisk och administrativ komplexitet Förslaget kommer att medföra procedurer som kan vara resurskrävande och skapar risk för överbelastning av redan pressade administrativa system inom den offentliga sektorn samt kommer att medföra stora kostnader för aktörer inom näringslivet.
Föreslagna lösningar
• Genomför en fördjupad konsekvensanalys En oberoende och omfattande analys bör genomföras för att utvärdera de ekonomiska, juridiska och samhälleliga effekterna av förslagen. Alternativa scenarion bör också tas fram för att säkerställa att lagändringar leder till önskad effekt.
• Stärk dialogen med intressenter Omtag med en bredare dialog med de grupper och myndigheter som påverkas av utredningens förslag bör initieras. Detta skulle kunna inkludera fler samrådsmöten för att säkerställa att alla relevanta perspektiv tas i beaktande.
• Effektiv lag för samtiden Efterlyser effektiv lag som angriper problemen och ger verktyg som möjliggör efterlevnaden av kraven i lagar och föreskrifter.
