av Caroline Snellman, ägare och VD för LegalWorks Advisory, aktiv i bland annat Tjejzonen, Ownershift, Metoo-Uppropen och ICC.
Rubriken återfinns i ett glättigt designmagasin som lyfter fram luftiga rottingmöbler och blomstrande tygkuddar och för tankarna till bekvämlighet och trivsamhet. Och en svunnen tid. Svenskt Tenn i ett nötskal.
Inte alla läsare, varken här eller där, lär heller förstå referensen till en film från 1986. So be it.
Så vad betyder Swede Life – annat än just tillåtande inredning med fokus på både naket (avskalat) och prytt (skönmålat)? Är det inbillad jämställdhet? Öppna gränser med stängda hjärtan? Gärna bekvämlighet och trivsamhet, men inte om det ska kosta på.
Det ligger något i det tyvärr. I farans riktning så att säga, stora ord men dvärglik verkstad. Även om ingen påstått att dystopi eller för den delen utopi råder här.
USA:s president må mena allvar när han talar, men att bli tagen på allvar är en annan sak. Den rådande världsordningen är ju dock vad den är. Det är ju trots allt inte Elons politiskt meritlista som har givit honom rollen som First Buddy. Är det någon som ser påpekandet av det omöjliga, jag rent av otänkbara, i motsvarande beteende av två kvinnor i den absoluta toppen av världen och missar poängen? Nej.
Det ska bli otroligt spännande att se utfallet av det pågående (ogenomförbara) projektet avseende statligt godkänd svensk kultur. Med andra ord det svenska ”kanon-projektet” under ledning av den minst sagt färgstarke f.d. caféföreståndaren Lars Trägårdh, som tillåts veva lite som han vill, nota bene. Trägårdh har förvisat urfolk till dörren, skräder inte orden och medlemmar har lämnat arbetsgruppen i protest. Skulle motsvarande beteende möjligen accepteras av en Lisa Brädgård? Givetvis nej.
Är det måhända en ny maktkamp med dålig smak i munnen à la Svenska Akademien? Fast nu inte i sexistisk kontext utan med främlingshat. Vi lär väl få se! Men om ”kvinnor och män ska vara jämställda” är en så kallad svensk värdering, håller den värderingen varken till vardag, fest, jobb eller fritid, än mindre kris och panik. (Det gör förvisso inte heller ”opartiskhet”, Nato, ”förnybar energi”, nya tag för kärnkraften, eller ”bistånd”. Förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck får skapas av andra, allra helst dem själva. RIP alla som gick med i Palme eller håller Hammarskjöld för den svenskaste av svenskar.) Så varför inte ta en verkligt osvensk typ av ledarskap, med tillsynes total oförståelse för att huret är vår melodi och spelar roll för utfallet av det svenska kanon-projektet. Ref. tjänstemännens lov och konsensuskulturen (med rötter i socken- och byastämmor, vikingarnas ledungssystem och landskapsting). Här vill jag framföra det självklara att det inte handlar om Lars Trägårdh som person, mannen är briljant rättfram och bildad i sin egen rätt. Spaningen och den intuitiva invändningen handlar om att det synes ha satt sina spår att han sedan 1970 mest har varit bosatt i USA. (Där jag själv varit verksam och fått marineras i rättframhet, exekutivfokus och bulldozerfasoner.)
Kanhända är inbillningen vår. I vart fall pallplats för öppna gränser stängda hjärtan i ett Sverige befolkat av ingenjörer som taxiförare. Tydligen är det också att ta sig för stora friheter att som kvinna vägra skriva krönikor med digital lättsmälthet, som alla begriper, genast, på en gång. Bjuda på tuggmotstånd OCH slippa överarbeta idisslingen, eller göra en halvdan insats, rent av medioker, som en rebellisk akt! Dubbeltugga? Nix, det är något fel på kvinnan. Och vips här kommer en man med ”ett gott råd” för att som det heter, ”hjälpa dig bli tagen på mer allvar”. Tystnad. Tagning. På mer allvar.
Poänger är svåra att få fram när de är tillrättalagda. Och ett ändrat beteende därefter rent av uteslutet. Och ändå är svängrummet att vara gränslös så otroligt begränsat för just kvinnor, även i detta lilla hörn av världen. Även här är det alltså kvinnor som på gruppnivå ska dras med epitet av att inte kunna samarbeta eller komma överens. Vilket skämt. Ref. Ovala Rummet.
Konservativa farbröder utan vett, har förmåner, ges utrymme, vevar språkbruk och nyttjar extraliv som kvinnofolk inte har. Eller får. Eller ges. Eller tar. Att få vara en yvig, eller ännu hellre motsägelsefull kvinna, är ren lyx. Heja alla ni som kämpar i motvind trots att den sociala straffskalan är brutal! Och happy internationella kvinnodagen! Återstår att uppmärksamma den i ett parallellt universum och putta lite gränser.
I det parallella universumet pågår en snaskig diskurs om en överproduktion av våldsamma och vidrigt aggressiva män som samtidigt kan besitta en ovärderlig (och till del oemotståndlig) fördel av god humor. Vidare pågår överläggning om varför intellektuella, snälla, kloka, fina män, just alltid verkar ogilla avsugningar. Det vet ju aaaalla att det bara är så. Men att yppa detta här, eller ha förtroende för någon som gör det, eller ta upp nyhetsplats med sånt. Nej. Det känns ju så…gränslöst. Opassande. Osmakligt. Rent av groteskt.
”Grab them by the..”
Högsta ämbetet. Ledaren av the fri wörld. Ännu en dåre med slips som ett litet b utan vett.
Det var ju det där med olika måttstockar, givet äggstockar.
Skötsamhet vet vi gäller som värdering mest på pappret. Undantaget en självorganiserad kö till buss eller butikskassa. Vi inbillar oss att stöket kommer utifrån, trots att i putteland begås lassvis av övergrepp, inbegripet utryckningspersonal som köper sex. Kommersiell sexuell exploatering av kvinnor, som att det skulle vara en vara, och en vara vilken som helst. För den som ser Sverige som humanitär stormakt får nog moralens högborg ändå misstänkt befolkas av hycklare. Även här ges diverse förtur till aristokrater och står vissa över lagen, oaktat att det är olagligt och oaktat satta att skydda den. Folkrepubliken Kina, diktaturens högborg, tillåts vågen.
När Christop Heusgens gråt i München hånades av svenska politiker (oavsett om gråten handlade om att Heusgen slutar på sin post eller säkerhetsläget) ja då måste väl ändå peak moderat fastslås ha infunnit sig vid inledningen av finansmarknadens avreglering (1978), dvs. före Top Gun. Sedan dess, sadly, flertalet poster boys med en benägenhet att försöka lösa sociala problem med våld, unken kvinnosyn (ink. visa sitt könsorgan) och numra likna ”woke” med trams. Kompetensen att skapa relationer med andra och relatera till andra – även för de förtroendevalda som med en dåres envishet ombesörjer intressen för finanskapitalets obehindrade cirkulation – behövs för att lösa målkonflikter och bygga broar mellan människor. Empati är alltså inte heller vår flagg. När någon gråter tröstar man, eller tydligen inte.
Skillnaden mellan människa och schimpans ligger nu visat i allt skärp-dna som länge bedömts vara utan någon viktig funktion (dvs. inte i de dna-strängar där de proteinproducerande generna finns som bara utgör typ två procent av hela vårt dna men forskare tidigare fokuserat på).
Låt mig mot denna bakgrund föreslår en ny kombination av en ordning svenskhet för beslutsföra medborgare a la 98% ”skräp” (men som egentligen styr allt). Och för den delen alla som instämmer i att den nuvarande världsordningen fan inte är okej.
Civil olydnad och diplomati.
Tills politik inte längre är förvaltning. Utan det gemensammas förvaltare.
Där mänsklig samlevnad organiseras, regleras och styrs. Konflikter som ska lösas, inte vinnas. Där ett svenskhetsprojekt har hög akting för HUR vi gör shit around here. Vilket KULTUR i sin essens ÄR. (Ursäkta CAPS, det är svårt att få fram betoning i text utan att det läses som att någon skriker.)
Nu blinkar vi vänster runt proteinproducerande konservativa dinosaurier à la 2 % som kan befolka Libertopia (Próspera, på riktigt en ”privata stad” i Honduras, dit inte bara sjukvård privatiserats utan dit alltså även suveränitet, stadsstyre och ordning nu har ”outsourcats”). Privata städer, det kanske vore något för Trägårdhs samhällskontrakt. Bara ”intellektuella” inga ”särintressen” såsom ”urbefolkningen” göra sig besvär.
Om Danmark är The Italians of of the North bebos Sverige definitivt av flertalet veklingar och några predikanter med storhetsvansinne. Och måttat mot Finland möjligen en hel del fjantar. Djupt i folksjälen finns naturligtvis riktigt virke som byggt mycket att vara stolta över. The need for Swede får sätta lite fart. Med guldet som vunnits av att slänga andra under bussen och ta ett kliv bak när andra gått fram. Bekvämt och trivsamt, utan att det kostar på.
Såså styrkekram svensken. Det går alltid att gömma sig bakom #inteallasvenskar
