Från och med 1 juli kommer DNA-baserade släktforskningsdatabaser att kunna nyttjas för att identifiera personer som misstänks för vissa grova brott.
Cajsa Älgenäs, chef för Rättsmedicinalverkets rättsgenetiska laboratorieenhet i Linköping, är övertygad om att biometrilagen kommer att bli användbar.
– Jag är säker på att vi med denna metod kommer att kunna hjälpa polisen att klara upp tidigare olösta brott, säger hon i ett pressmeddelande.
2020 lyckades Polisen lösa ett 16 år gammalt dubbelmord med hjälp av DNA-baserad släktforskning.
Metoden användes inom ramen för ett pilotprojekt, ett projekt som inleddes utan att Polisen samrått med Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, om hur detta förhöll sig till risken att personuppgifter kan komma att behandlas lagstridigt.
Efter den lyckade mordutredningen ville Polisen använda metoden med DNA-baserade släktforskningsdatabaser i flera utredningar rörande grova brott och begärde därför ett så kallat ”förhandssamråd” av IMY – som nu gjorde bedömningen att personuppgifsbehandlingen skulle strida mot lagen.
Ny lag klubbad
I höstas fattade regeringen beslut om en proposition som skapar utökade möjligheter att använda biometri som ett verktyg i brottsbekämpningen, biometrilagen.
Enligt denna ska biometriska underlag ska få tas upp, registreras och användas vid utredning av brott i större utsträckning. Dessutom ska DNA-baserad släktforskning ska under vissa förutsättningar tillåtas vid mord och grova våldtäktsbrott.
Under onsdagen röstades biometrilagen igenom i riksdagen.
”Säker på” att olösta brott kan klaras upp
NFC ska nu ta fram en process för DNA-baserad släktforskning.
Enligt Rättsmedicinalverket är det förslag som nu ligger på bordet att RMV:s rättsgenetiska verksamhet kommer att få i uppdrag av NFC att ta fram en så kallad utökad DNA-profil från ett spårprov och rådata.
I ett faderskapsärende analyseras ett 20-tal positioner i arvsmassan. För att kunna identifiera en misstänkt person genom mer avlägsna släktingar behöver fler positioner analyseras. En utökad DNA-profil kan därför bestå av uppemot en miljon positioner. Polisen kommer sedan att ladda upp den utökade DNA-profilen i en släktforskningsdatabas.
– Om provet är av relativt god kvalitet, om gärningspersonen kommer från en ”släktforskande” population och om det finns goda underlag för traditionell släktforskning är sannolikheten att kunna identifiera en misstänkt person väldigt stor, säger Cajsa Älgenäs, chef för Rättsmedicinalverkets rättsgenetiska laboratorieenhet i Linköping, i ett pressmeddelande.
Hon säger sig vara ”säker” på att olösta brott kommer att kunna klaras upp med hjälp av metoden.
– Jag är säker på att vi med denna metod kommer att kunna hjälpa polisen att klara upp tidigare olösta brott.
