Regeringen har tagit emot ett betänkande med förslag om en kraftig skärpning av straffskalorna för miljöbrottslighet som sker systematiskt i vinstsyfte och en höjning av miljösanktionsavgifterna.
Regeringen uppger i ett pressmeddelandet att miljöbrottsligheten är ett växande hot mot den globala säkerheten och en lönsam kriminell verksamhet, inom EU och över hela världen. Vidare framgår det att brottsligheten är kostsam för samhället och riskerar att skada människors hälsa och miljön.
– Sverige behöver en effektiv och skarp miljöstraffrätt – inte bara för att skydda människors hälsa och miljön, utan också för att skydda vårt samhälle från de hot som den organiserade miljöbrottsligheten medför, säger klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari.
Uppdrag till utredare
Det var redan i juni 2022 som den dåvarande regeringen gav en utredare i uppdrag att se över det miljörättsliga sanktionssystemet och föreslå åtgärder som förbättrar samhällets möjligheter att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser av miljölagstiftningen, med särskilt fokus på den organiserade brottsligheten på miljöområdet.
När utredningen presenterades för regeringen under måndagen föreslogs bland annat att straffsatserna för uppsåtliga miljöbrott ska höjas kraftigt och vid bedömningen av om ett brott är grovt ska särskilt beaktas om det är fråga om organiserad brottslighet.
Nytt avfallsbrott ska införas
Utredningen föreslog även att miljöstraffrätten ska renodlas på så sätt att mindre allvarliga överträdelser inte längre ska vara straffbara utan hanteras genom systemet med miljösanktionsavgifter samt att ett nytt avfallsbrott ska införas.
Vidare ansåg utredaren att lämplighetsprövningen för att få bedriva miljöfarlig verksamhet ska skärpas och att samverkansfunktioner ska inrättas på regional och nationell nivå för att identifiera och kartlägga miljöbrottslighet.
