Tre svartsminkade personer med rep kring halsen såldes som slavar vid en låtsasauktion på en studentfest. Efter att en man polisanmält slavauktionen satte en konstnär upp affischer med en bild på anmälarens ansikte ihopklippt med en kropp föreställande en mörkhyad slav iförd bojor med texten ”Vår negerslav är bortsprungen”. Under bilden angavs namnet på en verksamhetsansvarig vid studentnationen samt telefonnummer till nationen.
Konstnären menade att såväl mannen som kvinnan överreagerat, och att han gjort samma sak även om han i förväg vetat hur affischen skulle uppfattas. Hans syfte var att kommentera det som inträffat på studentfesten, tanken var att jämföra en ”bortsprungen negerslav” med en bortsprungen katt.
Tingsrätten påpekar, med hänvisning till två avgöranden från Högsta domstolen, att bedömningen gällande förtalsbrott ska göras ur den kränktes och dennes omgivnings synvinkel.
Domstolen konstaterar att målsägandena tagit mycket illa vid sig och att de på grund av det inträffade inte velat gå ut. Mannen uppgav bland annat att många hade känt igen honom och kallat honom för det som står på affischen. Kvinnan berättade att hon slutade att svara i telefon eftersom det ringde så många upprörda människor till henne.
I bedömningen av om gärningen utgör hets mot folkgrupp gör domstolen, med hänvisning till två andra avgöranden från Högsta domstolen, en avvägning mellan konstnärens rätt till yttrandefrihet och intresset av att skydda mörkhyade personer från den kränkning som innehållet i meddelandet utgör.
Sammanfattningsvis finner domstolen att konstnären gjort sig skyldig till förtal och hets mot folkgrupp till och dömer konstnären till villkorlig dom och dagsböter. Vidare förpliktas konstnären att utge 10 000 kronor vardera i kränkningsersättning till målsägandena.
