Efter att en 19-årig kvinna mördades på ett LSS-boende i Enköping för över två år sedan har nu domen fallit mot vårdbolagets vd.
Uppsala tingsrätt friar henne från arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, men konstaterar att hon haft arbetsmiljöansvar och att bolaget brustit i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
En 21-årig man är dömd för mordet på den 19-åriga kvinnan i personalen på LSS-boendet. Den 17 november 2022 högg han ihjäl henne med en kniv från det gemensamma köket i gruppbostaden där han bodde. Under utredningen berättade han att han hade hört röster.
I somras åtalades vårdbolagets vd för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död. Enligt åklagaren har vd:n varit ansvarig för 19-åringens arbetsmiljö, och av oaktsamhet vållat hennes död.
Hade man gjort noggranna och kontinuerliga riskbedömningar om arbetet runt 21-åringen, som att vidta åtgärder för att se till att han inte kunde utöva våld mot personal, installera larm, eller att se till att ingen fick jobba ensam kring honom kunde ”händelsen med hög grad av sannolikhet kunnat undvikas” menar åklagaren.
Åklagaren yrkade på villkorlig dom som påföljd för vd:n, och på en företagsbot på 2 miljoner kronor för vårdbolaget.
Visselblåsning – reglerna i verkligheten
Den nya visselblåsarlagen har inneburit betydande utmaningar för organisationer och företag. I samband med att lagen skulle träda i kraft fanns det en stark fokusering gällande kraven på rapporteringskanaler och genomförande av oberoende utredningar – men lagen kan också innebära en förändring av grundbegreppen inom arbetsrätten. Erik Danhard diskuterar, utifrån en nyligen meddelad dom, om lagen skjuter över målet, om skyddet för visselblåsare är skenbart och om arbetsrätten verkligen har förändrats.
Ansvarig för arbetsmiljö
Inledningsvis var verksamhetschefen på LSS-boendet misstänkt för brott, men hon avskrevs från misstanke under utredningens gång. Åklagaren menade att arbetsmiljöansvaret låg hos vd:n, eftersom hon inte hade gjort någon delegering av ansvaret till verksamhetschefen.
Vd:n har menat att ansvaret inte legat på henne, utan att det är verksamhetschefen som haft det. Men det har inte funnits någon skriftlig fördelning av arbetsmiljöuppgifterna.
I verksamhetschefens arbetsbeskrivning står att hon ska ”följa de lagar och föreskrifter som finns på den svenska arbetsmarknaden”. Enligt Arbetsmiljöverket kan inte det ses som en tydlig fördelning av arbetsmiljöuppgifter – som ska beskrivas så tydligt som möjligt.
Någon annan skriftlig fördelning av arbetsmiljöuppgifterna har inte funnits, och verksamhetschefen har uppgett för Arbetsmiljöverket att det inte nämnts något om fördelning av arbetsmiljöuppgifter när hon anställdes av bolaget.
Orsakssamband inte visat
Uppsala tingsrätt konstaterar att bolaget brustit i det systematiska arbetsmiljöarbetet, och att vd:n var ansvarig för det. Trots det frias hon.
Tingsrätten finner dock inte att det finns tillräcklig utredning och stöd för slutsatsen att ett godtagbart arbetsmiljöarbete skulle ha lett till att ensamarbete kring 21-åringen inte tilläts, att knivar inte skulle ha funnits tillgängliga för honom, eller att larm skulle ha funnits för att hindra våld mot personal. Tingsrätten bedömer att det inte är bevisat att det finns ett orsakssamband mellan bristerna i arbetsmiljöarbetet och mordet på 19-åringen.
Vidare menar tingsrätten att det inte kan läggas vd:n till last att ha oaktsamt orsakat 19-åringens död genom ensamarbete, tillgängliga knivar, eller avsaknad av larm – eftersom 21-åringen inte var känd för våld eller hot om våld.
