– I det stora hela tycker jag att det positiva överväger även om det är synd att inte alla visningsfönster är med och bidrar till finansieringen. Alltså att det bara är biograffönstret som man mäter mot och som bidrar, inte DVD-branschen eller bredbandsoperatörer, säger Anna Serner, vd på Svenska filminstitutet.
Hon tycker att det finns många fördelar med det nya avtalet. Som att kravet på biografdistribution är uppmjukat.
– Det ger filmbranschen en chans att anpassa sig till en ny teknisk verklighet, säger hon.
Dessutom är hon nöjd med att det satsas mer pengar på barn- och ungdomsfilm och kort- och dokumentärfilm.
– Framför allt dokumentärfilm har tidigare varit väldigt underfinansierad och vi kan nu göra en ordentlig satsning på den.
Det har också anslagits medel till TV-drama.
– Det har tidigare legat helt utanför vårt område, men det är helt klart så att regissörer vandrar mellan TV-drama och film. Nu kan man upprätthålla kontinuitet genom fler meder.
Hon beklagar att förhandsstödet till spelfilm har minskats med nästan 22 miljoner kronor.
– Det gör att vi kan stötta två till tre filmer färre varje år. Med tanke på att vi redan nu bara har medel för ungefär 14 filmer om året blir det svårt att leverera på målen om jämställdhet och mångfald, förnyelse och kontinuitet. Allt ryms inte i en snävare budget. Vi får se hur vi ska tackla den utmaningen.
En annan nyhet i och med det nya avtalet är att det tidigare 40/60-begreppet försvinner, alltså ska pengarna fördelas jämt mellan män och kvinnor.
”Målet är att förhandsstöden, räknat i antal projekt som får stöd, vid avtalsperiodens slut ska ha fördelats jämnt mellan kvinnor och män inom kategorierna manusförfattare, producent och regissör. Målet gäller för var och en av filmkategorierna långfilm, barn- och ungdomsfilm respektive kort- och dokumentärfilm”, står det i det nya avtalet.
Nio miljoner kronor används i arbetet mot olovlig hantering av film.
