– Katrineholmspolisen behöver nya verktyg för att komma åt de värsta skurkarna. Kronvittnen kan hjälpa polisen att få fast fler brottslingar, säger Gunnar Larsson, inspektör på grova brottsenheten i Katrineholm.
Kronvittnen förekommer i ett flertal länder, bland annat i USA och Storbritannien. Enligt överåklagare Björn Blomqvist har diskussionen om kronvittnen i Sverige pågått under en längre tid.
– Det är möjligt att vi har det i framtiden men det kommer i så fall att dröja flera år, det ligger för långt ifrån vårt sätt att arbeta, säger han.
Att införa kronvittnen skulle inte leda till att fler brottslingar vittnar mot varandra, menar Blomqvist
– Det är svårt att svara på men jag tror inte det.
Erfarenheten från länder som har kronvittnen är att nyttan inte har varit så påtaglig som man tror, menar Blomqvist.
– Kronvittnen innebär ofta många risker, det är ingen quick-fix.
En av riskerna enligt Blomqvist är att det blir svårt att bedöma om en person verkligen lämnar riktiga uppgifter eller om denne ”kastar skuld på någon annan för att själv undgå ansvar”.
Införandet av kronvittnen kan enligt Blomqvist hota rättssäkerheten på sikt eftersom den som är under ed kan ljuga eller uppge felaktiga uppgifter utan att tilldelas några sanktioner. Att andra länder använder sig av kronvittnen har han dock inget emot.
– Kronvittnen finns i andra länder men deras regelsystem skiljer sig också något från vårt, säger han och poängterar att han har svårt att se att den typ av brottsbekämpningsmodell skulle matcha den svenska lagstiftningen som den ser ut idag.
Att införa kronvittnen i Sverige i dagsläget skulle innebära problem, menar Blomqvist.
– Kronvittnen är en främmande fågel för den svenska systemordningen. Det finns en risk att kronvittnen ger falska uppgifter, vilket på sikt riskerar att urholka förtroendet för rättvisan, säger han och exemplifierar med Thomas Quick-fallen.
FOTO: CLAUDIO BRESCIANI / SCANPIX
