Samtyckeslagstiftningen fyller sitt syfte – men kan ibland vara svår att tillämpa.
Det konstaterar Brottsförebyggande rådet, som har utvärderat lagen, i en rapport som släpps på torsdagen.
I juli 2018 reformerades sexualbrottslagstiftningen för att tydligare slå fast att gränsen för en straffbar gärning går vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte.
Efter lagändringen krävs inte längre att gärningsmannen använt våld eller hot eller utnyttjat offrets utsatta situation för att kunna dömas för exempelvis våldtäkt. I samband med lagändringen infördes även ett oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga sexualbrott.
Kritiserad på förhand
Lagen var omdiskuterad innan den infördes. Lagrådet ansåg att det skulle bli svårt att i förväg veta vad som som är lagligt eller inte:
”Det går inte att utifrån lagtexten förutse i vilka fall det finns förutsättningar för straffrättsligt ansvar”.
Även Advokatsamfundet avstyrkte förslaget till samtyckeslagstiftning med hänvisning bland annat till oförutsebarheten.
Har ett viktigt signalvärde
I juni 2023, fem år efter att lagen trädde ikraft, stod det klart att antalet fällande våldtäkter mer än fördubblats – och nu konstaterar Brå att lagen fyller sitt syfte – men att lagen ibland är svår att tillämpa.
Efter att ha utvärderat lagen kan Brå konstatera att den ”fortfarande har ett viktigt signalvärde när det gäller allas rätt till sexuellt självbestämmande”. Samtidigt framhålls att det är ”tydligt att reglerna om frivillighet kan vara svåra att tillämpa”.
I utvärderingen konstaterar Brå att antalet åtal och fällande domar för våldtäkt ökade kraftigt när lagen infördes. De nivåerna har nu stabiliserats samtidigt som andelen åtal som leder till fällande dom för den nya typen av våldtäkt, där målsäganden inte deltagit frivilligt men där det samtidigt inte förekommit våld, hot eller utsatt situation har ökat – från 54 procent år 2019 till 78 procent 2023.
”Det visar att åklagare och domare under åren som gått blivit mer eniga om hur de nya lagreglerna ska tolkas”, skriver Brå i ett pressmeddelande.
Samtidigt framhålls i pressmeddelandet att utvärderingen visar att många försvarare menar att de nya reglerna lett till bristande rättssäkerhet för de som anmäls för våldtäkt.
– Många försvarare är minst lika kritiska som i vår senaste undersökning. Man tycker att det är stora brister i rättssäkerheten, säger Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brå.

”Utvecklats starka känslor”
Under en pressträff på torsdagsmorgonen säger Stina Holmberg att det under åren har utvecklats starka känslor mot lagen samtidigt som många tycker att den är bra. Hon framhåller att den den fått ”ett väldigt genomslag när det gäller det som anmäls som våldtäkt”.
Stina Holmberg säger att en tredjedel av anmälningarna nu är ”rena ofrivillighetsfall”, en tredjedel avser fall med våld och en tredjedel är fall med kvinnor som blivit utnyttjade i en särskilt utsatt situation.
Hon konstaterar att Polisen tycks göra ett bra arbete – men att det fortfarande är lika ovanligt med ”avgörande bevisning”.
– Vi tycker polisen verkar göra ett bra arbete, men det har inte lett till att de får fram tydligare och starkare bevis än tidigare. Det är fortfarande lika ovanligt med avgörande bevisning.
Enligt Brå klaras närmare 90 procent av anmälningarna fortfarande inte upp.
Tolkas som lagstiftaren tänkt sig
Enligt Stina Holmberg är det numera betydligt vanligare att domstolarna tolkar lagen som lagstiftaren tänkt sig.
– Att varje enskilt tillfälle ska bedömas för sig, det spelar ingen roll om man har haft sex tidigare, när det gäller frivillighet.
När det gäller fällande domar med endast muntlig bevisning har andelen ökat.
– En kvinna som tidigt berättat för någon om vad som hänt, larmat polisen, åkt till sjukhus, visar tecken på att vara traumatiserad brukar leda till fällande dom. Domstolarna gör någon slags rimlighetsbedömning, skulle hon hitta på allt det här?
Utnyttjar liten del av straffskalan
Enligt Stina Holmberg ger utvärderingen vid handen att det finns ”en stor spännvidd i vad en våldtäkt kan vara”.
– Men genom att straffminimum höjts så utnyttjar man en väldigt liten del av straffskalan.
– I praktiken är det svårt att definiera en oaktsam våldtäkt från en våldtäkt med ett likgiltighetsuppsåt. Insåg han att det var en risk, eller en stor risk och var han likgiltig för det eller inte?
– Väljer man oaktsam våldtäkt blir det ett år, väljer man våldtäkt blir det tre år.
Stina Holmberg framhåller att det i de allra flesta fallen med fällande dom är fråga om en tydligt olaglig handling.