En kommun meddelade i början av 2010 13 fritidspedagoger att den inte längre hade möjlighet att ha kvar deras heltidstjänster på kommunens fritidshem. Arbetstagarna erbjöds att antingen ta ut tjänstledighet med 25 procent under de kommande två åren eller att godta en omreglering till en tjänst på 75 procent.
Arbetsgivaren underströk att de som inte valde ett av de bägge alternativen riskerade sina anställningar, och två fritidspedagoger som nekat sades sedermera upp, även om därefter på nytt erbjöds anställning på 75 procent. Av resterande elva valde en omreglering till 75 procent, medan tio valde att ta ut tjänstledighet enligt det första alternativet. Samtliga arbetstagare angav i sina svar att de motsatte sig förändringarna.
Arbetsdomstolen, AD, konstaterar nu att kommunen och arbetstagarna inte kan anses ha nått en överenskommelse och anser att de svar som arbetstagarna under protest tvingats lämna måste jämställas med uppsägningar av samtliga 13 anställda. Om kommunen hade undersökt möjligheterna borde åtminstone några av arbetstagarna ha kunnat omplaceras, menar AD, och uppsägningarna har inte varit sakligt grundade. Domstolen finner även att kommunen brutit mot 34 § anställningsskyddslagen, LAS, genom att, trots pågående tvist om giltigheten av de två uttryckliga uppsägningarna, inte betala ut lön i enlighet med heltidsanställningarna. Kommunen har även åsidosatt föräldraledighetslagen beträffande två av de anställda.
– Domen är en mycket betydelsefull vinst som berör hela den svenska arbetsmarknaden, säger Eva-Lis Sirén.
– Nu går det inte att omreglera anställningar hur som helst utan det måste ske i dialog med arbetstagaren och den fackliga motparten. I och med domen blir det tydligt att arbetsgivare måste vara noggrannare och inte slarva med anställningsregler.
AD ogiltigförklarar nu samtliga 13 uppsägningar samt ålägger kommunen att betala allmänt skadestånd med totalt 750 000 kronor för brott mot 7 och 34 §§ LAS och föräldraledighetslagen. Kommunen åläggs även att betala ekonomiskt skadestånd till tre arbetstagare med totalt drygt 45 000 kronor, jämte ränta, för brott mot samma lagrum och åläggs att ersätta Lärarförbundet, som fört talan i AD, för dess rättegångskostnader.
