Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Kriminella löser konflikter vid förhandlingsbordet



Bild: Scanpix

Den tändande gnistan kan vara aldrig så liten. En sammanstötning på krogen, en outredd skuld eller en blick på ”fel” tjej. Någon har trampat in på gängets revir vilket inte kan ske ostraffat. 

– Egentligen kan det vara något ganska fjantigt som inleder konflikten. Men det handlar nästan alltid om någon slags makt, det här är vårt område, lägg dig inte i, förklarar Mats som har ett långt förflutet i den kriminella världen.

Om två kriminella organisationer hamnar i bråk med varandra, kan en förödande pingpong-match inledas. Vad det ena gänget gör mot någon i det andra möts av repressalier, som i sin tur måste återgäldas med ännu mer våld. I värsta fall slutar det hela med någon av de skottlossningar som tidningarna slår upp i braskande rubriker.

– Men det som allmänheten får ta del av, är bara en bråkdel av vad som verkligen händer inom och mellan organisationerna.

Blodiga uppgörelser skulle göras

Mats är lättpratad och karismatisk. Han armar täcks av blåblekta tatueringar och han har ringar i båda öronen. Kroppen är tung efter åratal av träning och dopingmissbruk.

Under några intensiva år var han medlem i ett av de mest fruktade gängen i Göteborg. Hans vardag bestod av styrketräning, droger, indrivning – och våld. Lojaliteten mot organisationen var navet allting cirkulerade runt, och det som hände någon av de övriga i gänget berörde också Mats. Mobiltelefonen fick aldrig slås av och han var alltid tillgänglig, dag som natt. Oavsett vilken tid på dygnet medlemmarna kallade och vad saken gällde, var Mats redo att ställa upp.

– Först kom gänget, därefter familjen. Det var den prioriteringsordningen som gällde, berättar han.

Blodiga uppgörelser var bara något som ”skulle genomföras” och följdes sällan av några samvetskval. När Mats gick och la sig på kvällen efter genomfört ”arbete” kunde han sova gott. Han hade gjort sin plikt för kamraterna och ”löst” vad som var hans uppgift att lösa.

Ovanligt med regelrätta krig

Men trots att orsakerna bakom konflikterna kan verka banala, är det sällsynt att regelrätta krig mellan gängen drar igång. Enligt Mats ordnas förvånansvärt mycket upp vid förhandlingsbordet, åtminstone i de mer etablerade organisationerna. Det sista gänget vill är att få polisens ögon på sig. Och en öppen konflikt mellan två organisationer är i princip detsamma som att peka ut varandra för polisen.

– Alla är medvetna om att våld gör att blickarna riktas mot klubben. Om någon blir misshandlad eller skjuten i det ena gänget, och samma sak händer någon i det andra gänget strax efter – är det ju inte särskilt svårt att lista ut vilka som ligger bakom, eller hur?

Istället försöker grupperna lösa de flesta kontroverser genom olika möten. Där går man igenom vad som hänt och reder ut vad som orsakat konflikten, samt medlar mellan de olika parterna. Och Mats är övertygad om att det omskrivna fredsavtalet som slöts mellan de två stora MC-klubbarna i Danmark 1997 har inspirerat andra organisationer att följa efter. 

– Det var ett imponerande avtal, som visade på de stora klubbarnas pondus. Jag tror att det har förändrat mycket inom den kriminella världen, säger han.

Bötning är vanligt

Men även konflikter med andra utomstående löses helst utan våld, berättar Mats. Det är både säkrare och mer ekonomiskt för gänget att utfärda ”bötning”. Det kan vara en obetald skuld som förses med en saftig ränta, eller så krävs någon på ”skadestånd” för den kränkning gänget anser sig blivit utsatt för.

– Det handlar om att sätta sig i respekt, genom att skapa rädsla hos andra människor. Jag har varit ett riktigt svin emellanåt, medger Mats.

Det finns också en rad oskrivna regler inom den egna organisationen som alla måste följa. Som medlem är man representant för gänget, vilket betyder att man sköter sig offentligt. Det är inte tillåtet att supa sig för full på en fest, slå sin flickvän eller på annat sätt skämma ut organisationen.

Prata med polisen är oförlåtligt

Bryter någon av medlemmarna mot stadgarna, tar gänget hand om situationen internt. Ibland räcker det med möten och tillrättavisningar för att den som dabbat sig ska återinrättas i ledet. Men vid riktigt allvarliga brott mot reglerna, kan en medlem tvingas lämna organisationen. Det kan handla om att han har gjort egna affärer vid sidan om, eller på något sätt har smutskastat organisationens namn. Det allra värsta en medlem kan göra är att prata med polisen – då hjälper inga förhandlingar i hela världen.

– För den som golar kan det sluta på många sätt, i värsta fall med en begravning, säger Mats.

När han själv bestämde sig för att hoppa av, var han trött på det kriminella livet. Kroppen hade tagit stryk av alla droger, och risktagandets kickar hade börjat mattas av. Han hade också kommit till en punkt, när hans familjerelationer pockade på hans uppmärksamhet allt tydligare.

– Den som har goda skäl att lämna gänget möter inga motsättningar. Jag blev kallad till ett möte där jag fick berätta varför jag hade fattat mitt beslut, sen var det inga problem.  

Mats heter egentligen något annat.

Lotta Engelbrektsson

Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång

Event & nätverk

Se alla event
Annons