Säkerhetspolisen brister i effektivitet – och regeringen har inte varit tillräckligt aktiv i sin styrning av myndigheten.
Det konstaterar Riksrevisionen i en färsk granskningsrapport.
För första gången har Riskrevisionen granskat Säpos verksamhet ur ett effektivitetsperspektiv. Anledningen är att Säkerhetspolisen, mot bakgrund av omvärldsläget, har en synnerligen viktig uppgift att värna Sveriges säkerhet.
Dessutom har Säpo, sedan man avskildes från dåvarande rikspolisstyrelsen 2015, växt sett både till pengar och personal och fått sitt anslag ökat med 114 procent.
Regeringen bör styra mer
Nu konstaterar Riksrevisionen att det finns otydligheter i myndighetens styrning och kontroll samt att förutsättningarna för att kunna bedriva verksamheten effektivt är delvis otillräckliga.
I granskningsrapporten framhålls att regeringskansliet kan ha nytta av fler underrättelseprodukter från Säpo, exempelvis hotinformation samt myndighetens strategiska och operativa analyser. Detta för att regeringskansliet ska ges en bättre lägesbild och bättre förutsättningar att styra Sverige.
Riksrevisionen anser vidare att Säpo, med tanke på det allvarligt försämrade omvärldsläget, behöver lägga större tonvikt vid att bedöma personernas lojalitet, pålitlighet och sårbarhet när man har personliga samtal med personer som kan komma att placeras i säkerhetsklass 1.
Granskningen visar också att regeringen inte varit tillräckligt aktiv i sin styrning av Säpo – trots att det är en av de viktigaste aktörerna för att upprätthålla säkerheten i Sverige.
