Säkerhetspolisens uppgifter om skolledningens kopplingar till våldsbejakande extremism räcker för att återkalla tillståndet att bedriva skolverksamhet.
Det slår kammarätten fast och river upp förvaltningsrättens avgörande.
– Det är inga självklara frågor hur mycket som ska krävas för så ingripande åtgärder som att stänga skolor, säger kammarrättspresidenten Stefan Holgersson i ett pressmeddelande.
Skolinspektionen fick uppgifter om att personer i ägar- och ledningskretsen för en skola, samt i central positition i skolledningen i tre andra skolor, bland annat har stått i kontakt med individer som sympatiserar med våldsbejakande extremister. Uppgifterna kom från Säkerhetspolisen och ledde till att Skolinspektionen återkallade huvudmännens godkännande att bedriva skola.
Beslutet överklagades till förvaltningsrätten – som gjorde en annan bedömning och upphävde Skolinspektionens beslut.
Nu ger kammarrätten skolinspektionen rätt och återkallar tillstånden.
”Inga självklara frågor”
I ett pressmeddelande skriver domstolen att bedömningen är att ”elever löpt en konkret risk att utsättas för påverkan som syftar till motarbetande av grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket”.
– Förvaltningsrätten gjorde en annan värdering av bevisningen och upphävde Skolinspektionens beslut att återkalla huvudmännens godkännande. Det är inga självklara frågor hur mycket som ska krävas för så ingripande åtgärder som att stänga skolor, säger kammarrättspresidenten Stefan Holgersson, som var ordförande i målen.
Även om Säpos uppgifter i vissa fall är relativt allmänt hållna anser kammarrätten att de är tillräckligt konkreta för att kunna läggas till grund för en lämplighetsprövning enligt skollagen.
