Det var under en pågående tvist om vårdnad, boende och umgänge som en handläggare vid socialförvaltningen i Järfälla kommun norr om Stockholm upprättade två skrivelser – varav den ena skickades till kvinnans ombud och den andra till direkt till tingsrätten.
Mannen anmälde socialförvaltningen till Justitieombudsmannen, JO, och pekade på att han inte hade fått bemöta de anklagelser som framfördes mot honom i skrivelserna. Handläggaren agerade inte objektivt och hade skickat skrivelsen till tingsrätten utan att domstolen hade begärt det, enligt mannen.
Domstolen skulle påverkas
Justitieombudsmannen Thomas Norling påpekar nu att det måste ha stått klart för handläggaren att syftet med skrivelserna var att påverka domstolen i umgängesfrågan. Handläggaren borde enligt JO överhuvudtaget inte ha upprättat skrivelserna eftersom det riskerade att påverka förtroendet för socialtjänstens verksamhet.
JO ser allvarligt på att handläggaren på detta sätt har gett mannen ytterligare skäl att ifrågasätta socialtjänstens objektivitet. JO skriver:
”Företrädare för det allmänna ska i sin verksamhet iaktta regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet (objektivitetsprincipen).”
Inga värderingar i intyg
JO skriver att det i och för sig inte finns något formellt hinder mot att en handläggare vid socialtjänsten, på begäran från en enskild, skriver ett intyg om personens kontakter med socialtjänsten. JO skriver dock:
”Det är viktigt att den som skriver ett sådant intyg endast uttalar sig om omständigheter som han eller hon har tillräcklig kännedom om. Som regel ska en sådan skrivelse endast innehålla en redovisning av faktiska förhållanden och inte några värderingar eller bedömningar.”
Uppenbart ställningstagande
När det gäller just mål om vårdnad, boende och umgänge pekar JO på att socialnämnden har ”lagreglerade uppgifter” när det gäller att lämna upplysningar till domstolen och att det därför är viktigt att ”stor försiktighet iakttas när uppgifter lämnas vid sidan av de bestämmelserna”.
När det gäller skrivelsen till kvinnans ombud skriver JO:
”Det framstår som uppenbart att handläggaren hade tagit ställning för K (kvinnan) i tvisten om umgänge. Handläggaren borde också ha räknat med att mejlen skulle kunna komma att användas i domstolen.”
Ifrågasätter socialnämndens förståelse
JO kritiserar därför handläggaren för att ha upprättat skrivelserna, skrivelsernas utformning och för sin bristande objektivitet i mejlen till ombudet.
JO är också kritisk mot socialnämndens yttrande till JO:
”Resonemanget väcker frågor om nämnden har bristande förståelse för vikten av att hela nämndens handlande präglas av objektivitet. Jag förutsätter att nämnden vid det fortsatta arbetet med att utveckla förvaltningens rutiner i berört avseende beaktar det som jag nu har anfört.”
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
