Den åklagare som åtalats för att ha läckt hemliga uppgifter döms nu för två fall av brott mot tystnadsplikten.
Åklagaren är kusin med en gängledare, och stod åtalad för att ha läckt sekretessbelagd information till en annan familjemedlem.
Under den första åtalspunkten påstods åklagaren ha fotograferat av sin datorskärm som innehöll hemlig information om ett frihetsberövande, en person som misstänktes för grovt vapenbrott. Fotot skickades sedan vidare till en släkting via Whatsapp.
Den andra åtalspunkten rörde en chatt där hon delat med sig av hemlig information i ett mordärende som hon själv ansvarade för på kammaren. Hon påstods bland annat ha informerat släktingar om hur mordet gick till, vem som mördats och hur räddningsinsatsen såg ut.
Själv menade hon att uppgifterna hon chattat om i den andra åtalspunkten redan varit omskrivna på bland annat internetforum och sociala medier, och att hon därmed inte röjt någon information som inte redan fanns ute.
Döms nu
Södertörns tingsrätt kommer nu fram till att åklagaren har brutit mot tystnadsplikten, och hon döms på båda åtalspunkterna.
Tingsrätten skriver i domen att det inte råder någon tveksamhet om att de röjda uppgifterna ingått i pågående förundersökningar om allvarlig brottslighet och har omfattats av sekretess. Som åklagare och förundersökningsledare har åklagaren varit skyldig att hemlighålla uppgifterna, och det måste ha stått klart för henne, enligt rätten.
”De invändningar som (N.N) lämnat om att uppgifterna under åtalspunkten 1 inte inneburit att misstänkt kunnat identifieras, att uppgifterna under åtalspunkten 2 redan var publicerade på sociala plattformar på internet samt att röjandet av uppgifterna skett vid kontakt med syskon på sådant sätt att det ska anses vara ursäktligt kan således inte anses försvaga utredningen eller leda till att (N.N) kan gå fri från ansvar.”
Hon döms därför för att uppsåtligt ha brutit mot tystnadsplikten vid två tillfällen.
Tingsrätten anser att det är en besvärande omständighet att uppgifterna har röjts av en åklagare i ärenden om allvarlig brottslighet.
Men det har inte påståtts eller visats att röjandet skett i ont syfte, att förundersökningarna skadats eller försvårats, att det varit fråga om systematiska eller genomtänkta röjanden eller att uppgifterna röjts för att dessa skulle vidareförmedlas till andra i något klandervärt syfte, skriver tingsrätten.
Påföljden bestäms därför till 50 dagsböter om 300 kr, alltså 15 000 kronor.
Besked om anställningen väntas
Statens ansvarsnämnd prövar om åklagaren ska ha kvar sin anställning på Åklagarmyndigheten, efter att myndigheten begärt att åklagaren ska avskedas, men väntar med beslut tills dom har trätt i laga kraft.
